lördag 4 september 2010



Roligt under älgjakt.


Årsperioder är före och efter älgjakten för många entusiastiska älgjägare. Alla älgjägare känner hur spänningen stiger ju närmare man kommer till dagen start för älgjakten.
Adrenalinet spruta nästar ur öronen på jägaren dagarna innan av spänning. Alla jägare vet också hur långa, små trista, kalla, hungriga, våta dagar det kan bli i skogen. Inte ett skott ljuder i markerna under dagen, inget hundskall hörs. Inte heller har man hört eller sett en älg.
Man går ut på morgonen med stor förhoppning att man skall få se en älg eller att få avlossa det perfekta skottet på den stora älgen med guldkronan. Höstkylan är inte nådig när man sitter still, näsan rinner, det kan vara kallt och blåsigt. Tröttheten kommer smygande, det börjar suga i kaffetarmen. Man sitter på pass när det regnar småspik, snöar, många kallgrader då kan det komma funderingar, vad håller man på med?

Man sjunker ner på sittbänken eller på stolen på ryggsäcken, man slappnar av, tar en kopp termoskaffe samt en smörgås. Har det inte hänt något på dom första morgontimmarna och på förmiddagen börjar man resignera och det kan blir lite trist ibland. Det kan blir skönt med ett avbrott när man samlas i jaktkojan för att prata om dagens eller tidigare jakthändelser med sina kompisar. Man kan börjar fundera på när jaktledaren meddelar att vi skall samlas för eventuellt byta såt och lotta nya pass.


Följande episod hände under septemberjakten 2003 en förmiddag. Det hade inte hänt något på morgon och klockan börjar smyga upp mot tio.

Fyra och en halv timme utan ett knaster i radion, skott i skogen ej heller ett litet hundskall allra minst en skymt av en älg.

Plötsligt hörs ett anrop på radion, man rycker till med hopp att det är något på gång, plötsligen fryser man inte, näsan rinner inte samt vädret är det inget att klaga på, magen är mätt, kaffetarmen suger inte med andra ord allt är ”kanonbra” när det knastrar till i radion eller smäller ett skott i skogen.
­- Pilo nitton till Pilo arton, kom !

- Nitton här!

- Du, vi har kommit på en björnlega, och vi är på väg mot ditt pass!!!

( Pilo arton är hundföraren och har sin fjortonårige son med sig ).

- Nu gäller det att vara på pass svarar Pilo nitton.

Radion blir tyst några minuter.

Med andan i halsen från Pilo arton.

- Pilo nitton till arton, kom!

- Nitton här!

- Jag har kommit på ett älgkadaver, det är bara huden och avskrapade benrester kvar, kan inte se vilket slag av älg det är för skallen är borta.


- Nu gäller det att vara vaken här kan allt hända, var är ni frågar Pilo nitton?


- Vi är strax öster om passet där du sitter. Jag kommer att ropa in hunden och koppla hunden samt att dra mej mot ditt pass.


Radion blir tyst igen. Efter några minuter hörs hundskall som pågår i fem minuter. Varefter inte hunden hade förflyttat sig under dessa minuter for tankarna i skallen på jägarna som hört och hörde hundskallet, det kan vara en björn. En älg måste ha gott loss. Plötsligt hörs ett skott som ekar genom skogen.
Alla passare rycker till, några satt och funderade på hur man skulle bete sig i denna situation om det var en björn.

Radion sprakar till i örnsnäckan.

-Pilo arton från Pilo sex, kom!

- Arton här

- Gick det bra, behöver du någon hjälp?

- Det gick bra, jag behöver ingen hjälp men jag måste ner till byn för att plåstra om hunden som har blivit biten och riven.


Åter tyst på radion, här förstärks tanken att det var en björn som blivit fälld. Åter igen rasslar det till i öronsnäcka.


Pilo arton från Pilo femton, kom !

- Gick det bra ?

- Det gick bra men jag måste plåstra om hunden som har blivit biten och riven.

Åter igen kom tankarna att det var en björn. Det blev tyst en liten stund på radion när Pilo femton anropar Pilo arton.

- Vad var det du sköt ?

- Den var randig !

Tystnad på radion en stund

- Va, är det en zebra, frågade Pilo femton?

- Ja, en låg zebra blev svaret !

Funderingarna kom i svallning hos samtliga passare, vad var det för djur Pilo arton sköt.

Radion kommer i gång igen.

- Pilo tjugo från Pilo femton kom !

- Pilo tjugo här.

- Har du hört dialogen på radion, har du även hört att spindlarna kör trådlöst nu för tiden!

- Ett hjärtligt skratt från Pilo tjugo med ett svar att han har hört dialogen på radion men att spindlarna körde trådlöst kände han inte till men att det är mycket nytt nu för tiden.

Då kommer det in en helt okänd röst med kommentaren.

- Det här är god underhållning.

Jaktlaget träffades vid Gapakojan cirka klockan 11,oo för en lunchrast,för att några timmar senare ut på nya jaktäventyr. Nu har funderingarna kommit i svall innan Pilo arton kom till Gapakojan för en redogörelse över vad han hade skjutit. Efter en stunds dialog med Pilo arton fick alla reda på att det inte var en björn eller zebra som blivit skjuten. Det var en grävling som hunden hade spårat upp.

Grävlingen hade blivit kraftigt irriterad över hundens närvaro. Pilo arton visste inte vad det var för djur som hunden hade stånd på. Det var spännande kan jag tro.

Grävlingen hade gjort kraftiga utfall mot hunden som blev riven på baklåret och biten över munnen. Hundföraren Pilo arton blev även han utsatt av grävlingens irritation.

Han blev biten över stövelskaftet när han kom för nära kämparna,

Som tur var gick inte bettet igenom stövelskaftet. På hunden blev det endast mindre rivsår på baklåret.

Hunden var ” fit for fight ” dagen efter som en duktig älghund skall vara.

Fråga till hundföraren vad han gjorde med sin son när han smög fram på djuret,

han visste inte vad det var för djur.

Jo, jag sa till sonen, ställ dej bakom björken här och rör dej inte ur fläcken. Jag kan tänka mej att det flög många tankar genom huvudet på grabben där han stod bakom björken.

//Pilo 20

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar