1. Hur märkligt det än är så tappar ju älgtjuren sina horn varje år och nya måste växa ut. Har man sett en älgtjur med stora skovelhorn så inser man att hornen måste växa ganska snabbt. Och det gör de! Tillväxten av nya horn är som störst på våren och sommaren, och då kan hornen växa 19 millimeter på ett dygn. På längden.
2. Carl von Linné gav älgen sitt latinska namn (Alces alces) 1758. Själv såg han aldrig någon vild älg, trots sina många resor runt om i Sverige. Det närmaste han kom en älg var en tam sådan, som fanns hos landshövdingen i Vänersborg och som Linné besökte under resan till Västergötland 1746.
3. Hittar man svampen älg-legeskål så vet man att här har en älg varit framme och kissat. Svampen växer nämligen bara på sådana platser. Det finns två arter av den här svampen, orangefärgad älglegeskål och mörk älglegeskål.
4. Till skillnad från andra hjortdjur tar älgen gärna daglega i sitt betesområde, det vill säga mitt bland maten. Den lägger sig direkt, utan att trampa eller sparka ned växtligheten.
5. Älgen är det enda hjortdjur som har så kallat hakskägg. Hakskägget är en hudflik med långa hår. Även älgkorna bär hakskägg, dock inte lika välutvecklat som hos tjurarna. Hakskäggets utseende förändras med älgens ålder. Under antiken trodde man att älgen förvarade vatten i en skinnpåse under hakan och att älgen använde detta vatten för att försvara sig mot fienden. Vattnet var då hett, av älgens kroppsvärme.
6. Mätningar har visat att älgens hår (som är ihåligt och luftfyllt för att isolera bättre) håller värmen så bra att när det är minus 16 grader ute så är temperaturen på huden 24 grader.
7. Älgen har en stor mule med en stor och överhängande överläpp. På 1500-talet trodde man att älgen var tvungen att gå baklänges när den betade eftersom överläppen var i vägen.
8. Om du ska översätta ordet älg till engelska så kan det bli lite förvirrande. På amerikansk, australiensk och nya zeeländsk engelska heter arten nämligen moose, men på brittisk engelska heter arten elk. Säger du elk till en amerikan så tror denne att du pratar om kronvilt, eftersom det nordamerikanska kronviltet kallas för wapiti eller elk.
9. Den vita strimman mellan låren avslöjar om det är en ko eller en tjur. Det är bara hondjur som har en vit strimma och den syns tydligt redan på älgkalven.
10. Älgtjurarna tappar ofta sina horn inom samma område år från år, och de båda hornen ligger ofta ganska nära varandra. Hittar man ett horn så kan man ”ringa” och försöka hitta det andra.
11. Älgens spillning ser ut som ovala små kulor. Man räknar med att älgarna lämnar 14–17 högar med kulor per dygn under vintern. Om man räknar att det finns cirka 20–40 kulor i varje hög så kan det alltså bli mer än 600 älgpluttar! En vuxen älg äter 6–10 kilo föda per dygn under vintern. Mängden gäller färskvikt, det vill säga färska växtdelar. På sommaren är mängden föda två till tre gånger större, det vill säga att älgen äter 12–30 kilo per dygn.
12. Älgar finns inte på Gotland. Något man kanske inte tänker på eftersom älgen annars finns i alla delar av Sverige.
13. Framklövarna är större än bakklövarna. De är också bredare. Älgen rör sig mest i skritt och trav och bakfoten sätts oftast i framfotens spår, något som är energibesparande, särskilt i snö.
14. Även älgar kan få så kallade perukhorn. Det är inte lika vanligt på älg som hos rådjur, men det förekommer. Perukhorn är horn som inte fejas, utan fortsätter att växa. Anledningen är ofta en skada i testiklarna så att produktionen av testosteron upphör. En älgtjur dör så småningom av en sådan skada.
15. Taggantal räknas på den sida av hornet som har flest taggar. Har den ena sidan sju taggar och den andra åtta, så är det en udda sextontaggare.
Källa Svensk jakt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar