måndag 29 april 2013
lördag 27 april 2013
96 000 älgar fälldes!
Totalt fälldes cirka 96 000 älgar under 2012 års jakt, varav 45 % var årskalvar. Det visar en första preliminär sammanställning.
Den preliminära avskjutningen innebär en liten minskning jämfört med året innan då cirka 99 500 älgar fälldes. Andelen årskalv i avskjutningen ligger relativt stabilt över tiden, med små variationer mellan åren.
tisdag 23 april 2013
söndag 21 april 2013
söndag 14 april 2013
Jakttider för älg 2013/14, 2014/15 och 2015/16
För jaktåren
För jaktåret 2013/14 ska följande jakttider gälla:
Jakttiden i september för licensområden samt för älgskötselområden börjar den 2 september 2013 och slutar den 25 september 2013.
Andra jaktperioden börjar den 12:e oktober 2013 och slutar den 31 januari 2014.
Jakttiden på oregistrerade kalvområden börjar den 2 september 2013 och slutar den 6 september 2013.
För jaktåret 2014/15 ska följande jakttider gälla:
Jakttiden i september för licensområden samt för älgskötselområden börjar den 1 september 2014 och slutar den 25 september 2014
Andra jaktperioden börjar den 11 oktober 2014 och slutar den 31 januari 2015.
Jakttiden på oregistrerade kalvområden börjar den 1 september 2014 och slutar den 5 september 2014
För jaktåret 2015/16 ska följande jakttider gälla:
Jakttiden i september för licensområden samt för älgskötselområden börjar den 7 september 2015 och slutar den 25 september 2015.
Andra jaktperioden börjar den 10 oktober 2015 och slutar den 31 januari 2016.
Jakttiden på oregistrerade kalvområden börjar den 7 september 2015 och slutar den 11 september 2015.
Jakttiden i september för licensområden samt för älgskötselområden börjar den 2 september 2013 och slutar den 25 september 2013.
Andra jaktperioden börjar den 12:e oktober 2013 och slutar den 31 januari 2014.
Jakttiden på oregistrerade kalvområden börjar den 2 september 2013 och slutar den 6 september 2013.
För jaktåret 2014/15 ska följande jakttider gälla:
Jakttiden i september för licensområden samt för älgskötselområden börjar den 1 september 2014 och slutar den 25 september 2014
Andra jaktperioden börjar den 11 oktober 2014 och slutar den 31 januari 2015.
Jakttiden på oregistrerade kalvområden börjar den 1 september 2014 och slutar den 5 september 2014
För jaktåret 2015/16 ska följande jakttider gälla:
Jakttiden i september för licensområden samt för älgskötselområden börjar den 7 september 2015 och slutar den 25 september 2015.
Andra jaktperioden börjar den 10 oktober 2015 och slutar den 31 januari 2016.
Jakttiden på oregistrerade kalvområden börjar den 7 september 2015 och slutar den 11 september 2015.
lördag 13 april 2013
Jägaröl
Perfekt till vilt, grillat eller en riktigt bra jägarhistoria.
Denna lager är ett ljust öl med tydlig humlearom och medelstor beska. Ölet bryggs på Grebbestads bryggeri som sedan tidigare har flera prisbelönta ölsorter.
Här brygger man enligt gamla seder och hantverks traditioner i handgjorda kopparkärl.
Denna lager är ett ljust öl med tydlig humlearom och medelstor beska. Ölet bryggs på Grebbestads bryggeri som sedan tidigare har flera prisbelönta ölsorter.
Här brygger man enligt gamla seder och hantverks traditioner i handgjorda kopparkärl.
torsdag 11 april 2013
måndag 8 april 2013
Jakttrofé i LEGO
Jaktsäsongen kanske inte bjöd på så många troféer?! Då finns lösningen här.
Bara älgkor och kalvar på tilldelning? Dåligt med troféer efter jaktsäsongen. Kanske ont om råbockar på jaktmarken?
Då har LEGO en rolig lösning, bygg din egen variant.
Bara älgkor och kalvar på tilldelning? Dåligt med troféer efter jaktsäsongen. Kanske ont om råbockar på jaktmarken?
Då har LEGO en rolig lösning, bygg din egen variant.
Vill förbjuda nöjesjakt
Föreningen Djurens rätt vill förbjuda all nöjesjakt. Det skriver föreningens
företrädare Lise-Lotte Norin i en debattartikel i Vestmanlands Läns Tidning.
Jakt ska ersättas med ”dataspel”, föreslår hon.
Norin vill att bara sjuka och skadade djur ska få jagas, och de ska jagas av
”särskilt utbildade och kompetenta personer”.
”Ersätt nöjesjakten med Stefan Fölsters, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, förslag som han presenterade vid en vildmarksmässa 2012. Den går ut på att nöjesjägarna inte längre ska jaga med riktiga vapen, utan ägna sig åt jakt med ”blankpatroner” och elektroniska sikten som registrerar om man fått in en träff. Tillbaka i ”jaktcampen” kan man sedan jämföra och tävla med sina jaktresultat medan djuren springer vidare i skogen”, skriver Lise-Lotte Norin i sin debattartikel
Komentarer till denna artikel är ganska överflödig.
Källa:Jakt och jägare
”Ersätt nöjesjakten med Stefan Fölsters, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, förslag som han presenterade vid en vildmarksmässa 2012. Den går ut på att nöjesjägarna inte längre ska jaga med riktiga vapen, utan ägna sig åt jakt med ”blankpatroner” och elektroniska sikten som registrerar om man fått in en träff. Tillbaka i ”jaktcampen” kan man sedan jämföra och tävla med sina jaktresultat medan djuren springer vidare i skogen”, skriver Lise-Lotte Norin i sin debattartikel
Komentarer till denna artikel är ganska överflödig.
Källa:Jakt och jägare
torsdag 4 april 2013
Vargtiken tillbaka i Junsele
Den omskrivna vargtiken som Naturvårdsverket flyttat är åter i sitt revir i närheten av Junsele.
Det finns inga större rensamlingar i området eftersom samebyarna hunnit flytta sina renar under den tid vargtiken inte funnits i området. Det troliga är att vargtiken nu stannar kvar i reviret. Drop-off halsbandet med sändare, som sattes på i samband med att vargtiken flyttades, har lossnat av sig själv.
Under påskhelgen återvände vargtiken till sitt revir i närheten av Junsele. Länsstyrelserna samarbetar med berörda samebyar om åtgärder för att minimiera risken för skada för renskötseln. Naturvårdsverket följer arbetet.
Kostnaden för vargtiken och hennes fyra flyttar närmar sig fem miljoner kronor.
Källa: Svensk jakt
Det finns inga större rensamlingar i området eftersom samebyarna hunnit flytta sina renar under den tid vargtiken inte funnits i området. Det troliga är att vargtiken nu stannar kvar i reviret. Drop-off halsbandet med sändare, som sattes på i samband med att vargtiken flyttades, har lossnat av sig själv.
Under påskhelgen återvände vargtiken till sitt revir i närheten av Junsele. Länsstyrelserna samarbetar med berörda samebyar om åtgärder för att minimiera risken för skada för renskötseln. Naturvårdsverket följer arbetet.
Kostnaden för vargtiken och hennes fyra flyttar närmar sig fem miljoner kronor.
Källa: Svensk jakt
onsdag 3 april 2013
måndag 1 april 2013
Hare
En svensk hare såg en norsk hare hoppa över gränsen från Norge till
Sverige. Den svenska haren hoppade då fram till den norska haren och
frågade:
Varför flyr du från Norge ?
Det är älgjakt i Norge nu.
Ja, men du är ju ingen älg.
Nej, men försök övertyga norrmännen om det.
Sverige. Den svenska haren hoppade då fram till den norska haren och
frågade:
Varför flyr du från Norge ?
Det är älgjakt i Norge nu.
Ja, men du är ju ingen älg.
Nej, men försök övertyga norrmännen om det.
lördag 30 mars 2013
torsdag 28 mars 2013
Junselevargen ännu längre norrut
Natten till idag fortsatte flyttvargen att vandra norrut.
Enligt Naturvårdsverket befinner sig Junselevargen nu i norra delen av Örnsköldsviks kommun, fem–sex mil från platsen där hon fångades in.
Vargtiken befinner sig i renskötselns vinterbetesområde igen. Länsstyrelserna samarbetar med berörda samebyar om åtgärder för att minimiera risken för skada för renskötseln innan renarna flyttas till sommarbetesmarker i fjällen.
Källa: svensk jakt
Vargtiken befinner sig i renskötselns vinterbetesområde igen. Länsstyrelserna samarbetar med berörda samebyar om åtgärder för att minimiera risken för skada för renskötseln innan renarna flyttas till sommarbetesmarker i fjällen.
Källa: svensk jakt
tisdag 26 mars 2013
Junselevargen nästan hemma
Under helgen som gick fortsatte den för fjärde gången flyttade vargtiken sin vandring norrut. Hon befann sig i går morse strax norr om Ångermanälven, öster om Sollefteå. Där har hon även uppehållit sig idag.
lördag 23 mars 2013
Våra läsare senaste månaden.
Sverige 495
| |
Tyskland 59
| |
USA 42
| |
Finland 9
| |
Storbritannien 6
| |
Frankrike 5
| |
Ukraina 5
| |
Uruguay 5
| |
Sydkorea 2
| |
Nederländerna 2
|
Mer statistik.
Bästa tiden att skjuta en älg på våra marker.
Tittar man på medeltiden mellan år 2000-2012 så är det klockan 08:50.
ÅR Medeltid
Av dom 146 som vi skjutit är 130 stycken av dom fällda innan kl 11:00.
Endast 16 st är efter klockan 11:00
Tittar man på medeltiden mellan år 2000-2012 så är det klockan 08:50.
ÅR Medeltid
| 2000 | 09:54 |
| 2001 | 09:20 |
| 2002 | 09:18 |
| 2003 | 08:26 |
| 2004 | 08:32 |
| 2005 | 08:22 |
| 2006 | 09:23 |
| 2007 | 07:45 |
| 2008 | 07:45 |
| 2009 | 09:04 |
| 2010 | 08:40 |
| 2011 | 09:54 |
| 2012 | 08:27 |
Av dom 146 som vi skjutit är 130 stycken av dom fällda innan kl 11:00.
Endast 16 st är efter klockan 11:00
torsdag 21 mars 2013
Lite statistik.
Statistik över avskjutningen 2000-2012.
Vi har under dessa år skjutit 146 älgar
56 st eller 38% av dom är Tjurar
41 st eller 28% är kor
49 st eller 34% är kalvar
onsdag 20 mars 2013
Vad har man för nytta av att använda ljuddämpare?
Sverige har haft en väldigt restriktiv syn på användandet
av ljuddämpare förut. Man ansåg att ljuddämpare skulle både underlätta för
olovlig jakt ”tyst jakt” samt att det kunde användas till brott av olika slag.
De få som förut lyckades få tillstånd till ljuddämpare för sina jaktvapen hade
först behövt förlora hörseln och sedan med hjälp av läkarutlåtande ansöka om
special tillstånd att inneha ljuddämpare. Krångligt och helt
snedvrängt.
För att förstå varför man nu, fr.o.m. januari 2007, tillåter ljuddämpare för jaktändamål måste man först förstå vad en ljuddämpare gör. Vi blir lätt påverkade av actionfilmer där hjälten skruvar på en ljuddämpare på sin pistol och sedan skjuter ljudlöst. Detta är omöjligt med jaktvapen av grövre kaliber dvs. klass 1 och klass 2 eftersom ljuddämparen tar endast bort/dämpar mynningsknallen. Sedan följer en ljudbang som ett resultat av att kulan passerar ljudvallen. De flesta av jaktammunitionen lämnar vapnet med 800-900m/s alltså nästan 3 gånger ljudets hastighet. Ju snabbare kulan flyger desto mer pressar den luften och knallen blir högre. För att man skall komma upp i tillräckliga energimängder (2700J med 9g kula alt. 2000J med 10g kula vid E100) måste kulan flyga med dessa hastigheter. Därmed kan man aldrig jaga tyst; vilket ju aldrig har varit meningen.
Vad beträffar ljuddämpare till pistoler och klass 3 och 4 jaktvapen är det fortfarande olagligt att använda ljuddämpare. Detta är också vettigt eftersom de som har pistolskytte som hobby kan alltid ha hörselskydd. Klass 3 och 4 vapen har redan en så liten knall eftersom kulan oftast har en hastighet nära ljudvallen samtidigt som det inte finns något behov av högre hastigheter. Ljuddämparen skulle vara onödig och den skulle kunna ge möjlighet till tyst jakt; vilket ju inte är meningen med jakt.
Vad har man då för nytta av att använda ljuddämpare?
Ljuddämparen tar bort en stor del av det – av jägaren – upplevda ljudet eftersom mynningsknallen minskar/försvinner helt. Det blir inte helt tyst men tillräckligt tyst för att inte skada hörseln på skytten eller jaktkamraten vare sig det är en hund eller en annan jägare.
För att förstå varför man nu, fr.o.m. januari 2007, tillåter ljuddämpare för jaktändamål måste man först förstå vad en ljuddämpare gör. Vi blir lätt påverkade av actionfilmer där hjälten skruvar på en ljuddämpare på sin pistol och sedan skjuter ljudlöst. Detta är omöjligt med jaktvapen av grövre kaliber dvs. klass 1 och klass 2 eftersom ljuddämparen tar endast bort/dämpar mynningsknallen. Sedan följer en ljudbang som ett resultat av att kulan passerar ljudvallen. De flesta av jaktammunitionen lämnar vapnet med 800-900m/s alltså nästan 3 gånger ljudets hastighet. Ju snabbare kulan flyger desto mer pressar den luften och knallen blir högre. För att man skall komma upp i tillräckliga energimängder (2700J med 9g kula alt. 2000J med 10g kula vid E100) måste kulan flyga med dessa hastigheter. Därmed kan man aldrig jaga tyst; vilket ju aldrig har varit meningen.
Vad beträffar ljuddämpare till pistoler och klass 3 och 4 jaktvapen är det fortfarande olagligt att använda ljuddämpare. Detta är också vettigt eftersom de som har pistolskytte som hobby kan alltid ha hörselskydd. Klass 3 och 4 vapen har redan en så liten knall eftersom kulan oftast har en hastighet nära ljudvallen samtidigt som det inte finns något behov av högre hastigheter. Ljuddämparen skulle vara onödig och den skulle kunna ge möjlighet till tyst jakt; vilket ju inte är meningen med jakt.
Vad har man då för nytta av att använda ljuddämpare?
Ljuddämparen tar bort en stor del av det – av jägaren – upplevda ljudet eftersom mynningsknallen minskar/försvinner helt. Det blir inte helt tyst men tillräckligt tyst för att inte skada hörseln på skytten eller jaktkamraten vare sig det är en hund eller en annan jägare.
Källa: svenska-artiklar.
måndag 18 mars 2013
Undvik att skjuta på fri hand och långa avstånd!
Ryckig
avfyring är ett vanligt fel vid frihandsskytte, små rörelser vid mynningen ger
stora fel vid målet.
Tabellen
visar ungefär hur mycket träffläget förflyttas om skytten vinglar, darrar eller
rycker till med mynningen i skottögonblicket.
| Skjutavstånd | 80 meter | 200 meter | |||
| Mynnings vingel cm | 0,5 | Träffläges förflyttning cm | 60 | Träffläges förflyttning cm | 140 |
| 1,0 |
115 |
285 | |||
| 2,0 |
230 |
570 |
söndag 17 mars 2013
Nytt beslut för jaktområden under älgjakten 2013
Minsta arealen för att få bilda ett licensområde för älg behålls oförändrad till 200 hektar även under älgjakten 2013. Det här innebär att 200 hektar räcker för att få skjuta en älgkalv under ordinarie jakttid.
Ja
– Vi vill ha möjlighet att testa 200-hektarsgränsen ett jaktår till och sen utreda vilken effekt det får på älgstammen. Det här ger jaktlagen ett år till att samarbeta och skapa större jaktområden, säger Jonas Bergman, viltförvaltningsutvecklare vid Länsstyrelsen Dalarna.
Är jaktområdet mindre än 200 hektar så räknas det som ett oregistrerat område. Istället för minst en garanterad älgkalv under hela jaktiden, gäller i stället en fri kalvjakt under fem jaktdagar eller kortare. Beslutet om jakttidens längd för de olika jaktområdena och oregistrerade områdena beslutas av Länsstyreslen senare i vår.
Är jaktområdet mindre än 200 hektar så räknas det som ett oregistrerat område. Istället för minst en garanterad älgkalv under hela jaktiden, gäller i stället en fri kalvjakt under fem jaktdagar eller kortare. Beslutet om jakttidens längd för de olika jaktområdena och oregistrerade områdena beslutas av Länsstyreslen senare i vår.
fredag 15 mars 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












