Dom finns.

Älgarna finns kvar.
Pilo 15 har fångat dessa älgar på bild.

Är du med i rätt krets?

Är du med i rätt krets?
Du har nyligen fått hem ett inbetalningskort. Fortsätt att vara medlem i jägarförbundet.
Kolla, så att du är med i "rätt krets", vilket vi tycker skall vara den, där du i huvudsak jagar.
Då stödjer du den "lokala" verksamheten,.

För att byta krets kontakta Jägareförbundet, 020-220010 eller maila till
medlem@jagareforbundet.se
Ange namn och person nr eller medlemmsnummer.
Skriv sedan vilken krets du vill tillhöra.

Sökfunktion.

En sökfunktion är nu inlagd i bloggen.

Djurrättsorganisation kräver namnbyte

Djurrättsorganisationen Petas jaktfientliga inställning har i Tyskland tagit sig ett nytt, smått bisarrt, uttryck. Organisationen kräver nämligen att välkända örtlikörmärket Jägermeister byter namn.
Anledningen till utspelet är att organisationen påstår att människor som inte vill bli förknippade med jakt bojkottar denna spritsort. ”Ett namnbyte förhindrar att kunder som inte vill identifiera sig med jakt väljer bort produkten”, skriver Peta i ett pressmeddelande.
Organisationen vill istället att märket döps om till ”Wald­meister”, vilket är det tyska namnet på örtväxten Myskmadra. ”Myskmadra hör hemma i de tyska skogarna och har, i motsats till Jägermeister, en positiv image”, skriver Peta i pressmeddelandet.

Funnits i snart 80 år
Tillverkningen av Jägermeister startade i Tyskland 1935. Sedan dess har märkets popularitet ökat och idag exporteras produkten till 80 länder. Namnet Jäger­meister är taget från den yrkes­titel (ung. ”jaktinspektör”) som introducerades när en ny jaktlagstiftning trädde i kraft i Tyskland 1934.
Peta kräver även att den diktvers som finns tryckt på flaskans etikett tas bort, eftersom man anser den vara ”jaktförhärligande”. Dikten Weidmannsheil skrevs 1848 av jägmästaren, jäg­aren och ornitologen Otto von Riesenthal. Dess inledning lyd­er:
Das ist des Jägers Ehrenschild,
Daß er beschützt und hegt sein Wild
Vilket översatt till svenska betyder:
Det är jägarens adelsmärke,
att han skyddar och vårdar sitt vilt

Källa: Svensk Jakt.

Se frilevande vildsvin

På Svensk Jakts webbkamera har du möjlighet att se frilevande vildsvin, rådjur och även en hel del annat vilt. Bland annat har lodjur varit synliga vid flera tillfällen på senare tid.

• Till Svensk Jakts webbkamera

Utan salt kan hjortdjuren inte leva

Att sätta upp saltstenar är den enklaste, billigaste och även viktigaste viltvårdsåtgärd man kan utföra på sina marker.
En saltsten per hundra hektar eller en saltsten per bockrevir brukar användas som riktmått när man ska beräkna åtgången.

Saltstenar har tidigare setts litet över axeln i viltvårdssammanhang. Att sätta upp saltstenar har inte ansetts särskilt viktigt och i facklitteraturen har saltstenar bara nämnts i förbigående som ett sätt att förbättra viltets trivsel.
Senare tids viltforskning har emellertid visat att salt (natriumklorid) spelar en central roll för hjortdjur, men även för andra växtätare. Salttillgången påverkar tillväxt och fortplantning men styr även hjortdjurens fördelning i landskapet.

Störst behov på våren
Utan salt kan hjortdjuren helt enkelt inte leva och det stora problemet är bristen på salt i naturen. På Grimsö forskningsstation i Bergslagen har det gjorts studier över viltets utnyttjande av saltstenar. Älg och hare besökte saltstenarna under hela året men fem–sex gånger oftare under vår och försommar. Sedan minskade besöken successivt under sommar och hös. Rådjuren besökte saltstenarna året runt i högre grad än älgarna.
Saltstenen smälter inte bara på grund av djurens slickande utan också på grund av solens, regnets och luftens inverkan. Saltet som rinner ner efter stubbens sidor utnyttjas också av viltet som gnager eller slickar på träet tills det blir alldeles uppnött. Då är det dags att kapa till en ny stubbe.

Använd inte tak
Att öka saltstenens livslängd genom att sätta upp tak på saltstenen är inte behövligt. Meningen är ju att saltet ska förbrukas och salt är som nämnts det absolut billigaste vi ger till viltet.
Man bör också undvika att sätta saltstenen på järnspik eller binda fast den med järntråd.
Det går också bra att sätta upp saltstenar på pålar som slås ner i jorden. Även här är det naturträ som gäller, absolut inte tryckimpregnerat virke.

Nu har vi nått 10 000 besökare.

Nordvitgås en morgon i September

”Skattemedel finansierar inte Svenska Jägare­förbundet”

På DN Debatt 5/5 ifrågasätter Jesús Alcalá att Svenska Jägareförbundet erhåller ersättning för ett allmänt samhällsuppdrag. Alcalá påstår felaktigt att Svenska Jägareförbundets ersättning för arbetet med det allmänna samhällsuppdraget betalas av skattemedel. Så är inte fallet.
Drygt 330.000 jägare betalade under 2011 in 90 miljoner kr till Viltvårdsfonden genom det statliga jaktkortet. Syftet med fonden är att bevara viltet som en långsiktigt hållbar resurs i dagens föränderliga samhälle. De medel som jägarna betalar in till Viltvårdsfonden fördelas till flera myndigheter och organisationer i relation till det uppdrag myndigheten eller organisationen har fått av staten.
I Svenska Jägareförbundets allmänna samhällsuppdrag ingår - utöver att informera allmänhet, markägare, jägare och myndigheter i viltvårdsfrågor - att förbundet ska medverka till förvaltningen av våra svenska viltstammar. Förbundet medverkar vid skyddsjakt och tillhandahåller eftersöksekipage vid viltolyckor. Dessutom ansvarar Svenska Jägareförbundet för inventering och återrapportering av svenska viltstammar. Ett stort arbete har till exempel gjorts när det gäller att begränsa spridningen av dvärgbandmask i Sverige.
Under 2011 mottog Svenska Jägareförbundet 50,5 miljoner kr som ersättning för detta allmänna samhällsuppdrag. Det är viktigt att komma ihåg att samtliga medel kommer från jägarna och finansieras genom det statliga jaktkortet.
Svenska Jägareförbundet är en partipolitisk obunden ideell organisation med drygt 180.000 medlemmar från alla samhällskategorier, fördelade på 22 länsjaktvårdsföreningar och 358 jaktvårdskretsar, i hela Sverige. Just detta gör att Svenska Jägareförbundet har en unik möjlighet att arbeta med inventering och andra viktiga förvaltningsfrågor. Det bidrar positivt till den svenska viltvården, den biologiska mångfalden och hela det svenska samhället.
Källa Svenska Jägarförbundet.

Styckning i slakthuset

12 goda skäl att vara med i Jägareförbundet

Gemenskap

Hos oss finns idag nära 200 000 trevliga jaktkamrater att stifta bekantskap med. Två av tre jägare är medlemmar i Jägareförbundet.

Jaktens framtid

Ju fler vi blir, desto större blir vårt inflytande över de viktiga framtidsfrågorna. Du kan själv direkt påverka utvecklingen genom din jaktvårdskrets. Vi tar ansvar för och ser till att hålla balansen i den förnyelsebara naturresurs vi skördar.

Tidningen Svensk Jakt

Om du väljer medlemskap med tidning får du varje månad landets största jakttidning direkt hem i brevlådan. Lika ofta kommer Svensk Jakt Nyheter med de mest aktuella frågorna både lokalt och centralt. I den kan du även sätta in radannonser gratis. Du får tillgång till vår rikstäckande jaktexpertis med kompetens inom de flesta områden.

Rådgivning

Som medlem kan du bl.a. få hjälp i jakt-, viltvård- och juridiska frågor.

Försäkringar

Vår jägarförsäkring ingår i medlemsavgiften och täcker olycksfall och ansvar under jakt. Som medlem har även din hund vår Rovdjurs- och Trafikeftersöksförsäkring, som ersätter om din jakthund blir skadad eller dödad av rovdjur eller skadad under, ett av Polisen initierat, trafikeftersök. Du får även 10% rabatt på hundförsäkringar hos Agria.

Förlags- och profilprodukter

I vår Butik hittar du material för såväl knopp som kropp - böcker, filmer, kläder och tillbehör. Gå in på butik.jagareforbundet.se för att se mer.

Utbildning

Förbundet genomför varje år en mängd lokala och nationella utbildningar. De flesta annonseras på www.jagareforbundet.se/utbildning och/eller i Svensk Jakt Nyheter.

Skolverksamhet

Vi sörjer för en framtida återväxt i jägarleden. Skolverksamheten finns spridd över hela landet. Vi medverkar vid friluftsdagar och liknande aktiviteter. Ungdomsklubben Akila har 6 000 medlemmar.
Läs om Ung Jägare

Forskning

Jägareförbundet satsar varje år fyra miljoner kronor på viltforskning. Som medlem bidrar du till denna viktiga insats för jakten och viltvården.

Jakttabell

Alla medlemmar får jakttabellen. Ett måste för varje jägare. Här hittar du allt om jakttider, viktiga regler med mera.

Rabatter

Genom våra många samarbetspartners får du rabatter på bilar, hundmat, hundförsäkring, el, hotell, resor, förmånliga lån och mycket mer.

FAKTA OM VILTKÖTT

 

• Av allt kött som äts i Sverige är 4% viltkött.
• Vildsvin är det vilt som ökar mest, i fjol åt vi ungefär 2400 ton vildsvinskött. Älgen står för den största andelen med 11 000 ton.

De första 1,5 timmarna är viktigast

 

-Jakt är livsmedelsproduktion, och varje jägare är en livsmedelsproducent. Det är viktigt att vi jägare utvecklar kunskap och känsla för den fantastiska råvara som vilt är, äger s Högfeldt på Äleby Gård.
Att bli jägare handlar inte bara om att ta jägareexamen och lära sig skjuta rätt, utan också om att lära sig ta tillvara på köttet på bästa sätt. Det räcker inte att vara duktig på jakten fram till skottet och fixa bra jaktprylar, röja pass och bygga jakttorn. Vi måste också skaffa kunskap om hur man hanterar viltet efter skottet.
- Vi som köper vilt måste betala mer för kött som är riktigt BRA! Det uppmuntrar jägare att hantera viltet med största möjliga omsorg och dessutom uppmuntrar det jägare att lämna ifrån sig det bästa köttet, dvs de djur som är bäst skjutna. Genom att premiera välskjutet vilt kan vi också motivera jägare att skjuta bättre skott.
Jacobs tips till jägare:
• Kvalitén på köttet bestäms i stort sett de första 1 1/2 timmen efter skottet. Så lång tid har du på dig att få hem djuret till hanteringsplatsen.
• Stick inte en kniv i djuret förrän det hänger upp. Det är ett bra sätt att skydda köttet från smuts och bakterier. Ett vilt djur har inga bakterier i köttet. Det är vi jägare som kan tillföra bakterier genom att hantera viltet fel efter skottet. Det är när vi transportera hem viltet från skogen eller tar i det med våra händer som vi kan tillföra bakterier.
• Sänk viltets temperatur långsamt efter skottet. Det går inte att återskapa ett misslyckande under mörningen. Om du har kylt ner köttet för snabbt efter skottet, hjälper det inte hur länge du hänger det. Det blir inte mörare för det.
• Putsa ordentligt runt skottskadan och ta bort alla blodiga partier. Skär bort, skrapa med kniv, torka med papper.
• Torr luft är ett bra skydd mot bakterier. Var noga med att sätta in en utsugsfläkt där du hänger djuret.
• Hängning i 40 dygnsgrader är en riktlinje. Har du varit noga med hygienen kan du hänga ännu längre, ända upp till 60 dygnsgrader. Efter det når du ingen ytterligare mörning.

Fakta vårjakt på råbock

• Vårjakten kom till som en följd av det radioaktiva nedfallet från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23.
• Vårjakten på råbock inleddes 1990 i delar av länen Västernorrland, Gävleborg, Uppsala län samt Västmanland. 1992 utökades jakten till att omfatta hela länen samt Nordmalings och Umeå kommuner i Västerbottens län.
• Bequerelhalten i rådjursköttet är som lägst under våren. I samband med goda svampår är bequerelhalten i rådjursköttet mycket hög under hösten.
• Halveringstiden för cesium är 30 år. Det innebär att viltet fortfarande har höga halter av bequerel i de berörda länen.

Nu inleds vårjakten på råbock

1 maj startar jakten på vårbock.
Jakten är tillåten i Västernorrland, Gävleborg, Uppsala län och Västmanland samt Nordmaling och Umeå kommuner i Västerbotten.

Under vårjakten får hornbärande djur skjutas. Jakttiden sträcker sig till och med 15 juni.

Nytt utseende på bloggen.

Nu ändrar vi utseendet på bloggen.

Dödstraff för tjuvjakt – ändå trotsades lagen

Historien om rätten till jakten i Sverige är i stora stycken en fråga om klasskamp. Under perioden 1600–1789 var jakten förbehållen adeln, men trots hot om hårda straff – dödsstraff eller livstids fängelse – trotsades lagarna av många ur allmogen. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Ulf Nyrén vid Göteborgs universitet har i avhandlingen "Rätt till jakt: en studie av den svenska jakträtten ca 1600-1789" studerat jakträttsfrågans utveckling i Sverige under nämnda period. Under dessa år fick bara kungen, hans tjänstemän och adeln jaga matnyttigt vilt.
– Men trots döds- och spöstraff, fängelse på vatten och bröd, dryga böter eller livstids straffarbete på Marstrands fästning överträddes lagarna av både bönder och mer marginaliserade invånare, säger Ulf Nyrén i ett pressmeddelande.
I feodala europeiska samhällen var exklusiv jakträtt ett medel för eliter att markera sin särställning och makt. I flera stater, inte minst i England, utvecklades striden om jakträtt till ett regelrätt krig mellan adeln och band av tjuvskyttar. I Sverige var konfliktnivån lägre, trots kungens anspråk på jakträtt på egna marker och efter särskilda djur som rådjur och svan. Adeln kopierade kungarnas önskan om jakträtt och monopollagarna genomdrevs under adelsmaktens höjdpunkt.

Motstånd från prästerna
Jaktmonopolet var dock inte allmänt accepterat. I Sverige var det framförallt prästerna som gjorde motstånd mot adelns jakträtt.
– Något oväntat var dock att jag upptäckte att riksdagsbönderna under lång tid var märkbart passiva i frågan. Däremot så respekterade allmogen i övrigt inte förbuden, utan bedrev ett omfattande tjuvskytte, något jag i avhandlingen ser som tecken på vardagligt motstånd, säger Ulf Nyrén.
Källa: Jägarförbundet

Björnbiten

Vad vet du om björnar och björnjakt?

Följ länken för att svara på frågorna.

http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Quiz/Vad-vet-du-om-bjornar-och-bjornjakt-2/

Fågeljakt och hagelskytte

Stor risk för trafikolyckor med vilt

Nu är risken stor för trafikolyckor med älg och rådjur. Nu manar Älgskadefondföreningen samtliga landets trafikanter att se upp för vilt.

När våren gläntar på dörren kommer även kalvavstötningen som ett brev på posten. Det innebär en ökad risk för att fjolårets älgkalvar och rådjurskid irrar sig upp på våra vägar. Därför bör trafikanterna vara extra uppmärksam när de är ute och kör. Kalvavstötningen börjar normalt i mitten av april i södra Sverige och sker sedan successivt uppåt landet, skriver Älgskadefondföreningen i ett pressmeddelande

Olyckorna ökar med 55 procent
Om man jämför antalet olyckor under april månad med maj är statistiken mycket tydlig. Mellan april och maj ökar antalet olyckor med i genomsnitt 55 procent sett över de senaste 4 åren. Antalet olyckor ligger sedan kvar på den höga nivån genom juni innan den faller tillbaka något under sensommaren.

Vildsvinsolyckorna ökar på nytt
Efter att ha fallit tillbaka något från rekordnoteringen på 3.085 anmälda olyckor under 2009 indikerar anmälningsstatistiken att vildsvinsolyckorna har börjat öka igen. Förra året steg antalet anmälda olyckor med cirka 10 procent jämfört med 2010. Hittills i år kan man redan se att det har skett en fördubbling av antalet vildsvinsolyckor under årets första kvartal jämfört med samma period 2011. Då anmäldes 396 olyckor, medans det i år har anmälts 799 olyckor under samma period.
Men kanske än mer intressant är att även jämfört med rekordåret 2009 har det skett en ökning med nästan 25 procent, då anmäldes 644 vildsvinsolyckor under årets första kvartal.

Hastighetsvecka
16–20 april kommer Älgskadefondsföreningen att medverka i NTFs hastighetsvecka genom att vara med på minst en informationsinsats i varje län. Syftet är att främja hastighetsefterlevnad och att även lyfta risken med vilt i trafiken.

Älgjakten formade samhället i Norrland

Stenålderns älgjakt lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Norrland redan för 6.000 år sedan. Det hävdar arkeologen Ylva Sjöstrand vid Stockholms universitet i en avhandling om älgens betydelse för stenålderns norrlänningar, rapporterar Sveriges Radios Vetenskapsradion.

– Älgens roll gjorde att man blev låst i landskapet, att de här olika lämningarna, som kretsade kring älgen, var tvungna att underhållas, och att de krävde kontinuitet och organisation, säger Ylva Sjöstrand, arkeolog vid Stockholms universitet, till Vetenskapsradion.
För omkring 6.000 år sedan började stenåldersbefolkningen i Norrland gräva mängder av djupa fångstgropar längs älgens traditionella vandringsleder, gropar i vilka älgar fångades och dödades.
Snart fanns tusentals sådana fångstgropar i skogslandskapet, och arkeologen Ylva Sjöstrand menar att den här jaktkulturen omformade hela det norrländska stenålderssamhället. Detta framgår också av hällristningar i området. Dess motiv består är till 90 procent älgar.
Den process som normalt förknippas med att människor började bruka jorden och bli bönder drevs alltså i Norrland fram genom älgjakten, menar Ylva Sjöstrand i sin avhandling. Eftersom fångstgroparna behövde grävas, underhållas och vittjas blev människorna mer bofasta och organiserade, 2.500 år innan jordbruket etablerades i Norrland.
– Älgens roll, såsom det yttrat sig genom bruket av fångstgropar, har lett till det jag kallar ett neolitiskt tänkande, samma dispositionsmall för samhällsstrukturen som vi återfinner i de samhällen som brukar jorden, säger Ylva Sjöstrand till Vetenskapsradion.

Kolvanpassning

Svenska Jägareförbundet historia

Jägareförbundets bildades vid ett möte i Stockholm redan i april 1830. Under andra hälften av 1800-talet uppstod ett flertal jaktsällskap i landets olika delar.

År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag.
Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade "allmänna uppdraget". Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag.
Under de sju årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 200 000 medlemmar i tre samverkansområden fördelade på 23 länsjaktsvårdsföreningar och 362 jaktvårdskretsar.
Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.

Upptäck vårtecken med ny teknik.

Med hjälp av Viltappen i din smartphone kan du snabbt upptäcka vårtecken. Vilken fågel hörs bland träden? Vilket djur bygger bo under din sommarstuga? Svaren finns i Svenska Jägareförbundets Viltapp.

Nordmyren

Åtgärdslista för passen 2012

Saltstenar ute

Nu har Pilo 23 kört ut saltstenar på Sör/ Nordvitgås, Långmyren, Blåsbackstjärn tranemyran, Lapptorpet och Ödmarkshygge.
Bra jobbat.

Walkie-talkie

En Walkie-talkie är en handhållen kommunikationsradio. Den har en eller flera halv duplex-kanaler för sändning och mottagning samt en tangentstyrd omkopplare för växling mellan tal och lyssning. I motsats till telefoner har kommunikationsradion i allmänhet en högtalare med tillräckligt ljud för att man inte behöver hålla den vid örat.

Historia
De första walkie-talkierna utvecklades för militärt bruk under andra världskriget.
Den första komradion som fick smeknamnet "walkie-talkie" var Motorolas SCR-300 som utvecklades 1940 och bars i en ryggsäck.
De första handhållna enheterna kallades ursprungligen för Handie-Talkie.

Nr 3 fälld av Pilo 21.