Älgjakten formade samhället i Norrland

Stenålderns älgjakt lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Norrland redan för 6.000 år sedan. Det hävdar arkeologen Ylva Sjöstrand vid Stockholms universitet i en avhandling om älgens betydelse för stenålderns norrlänningar, rapporterar Sveriges Radios Vetenskapsradion.

– Älgens roll gjorde att man blev låst i landskapet, att de här olika lämningarna, som kretsade kring älgen, var tvungna att underhållas, och att de krävde kontinuitet och organisation, säger Ylva Sjöstrand, arkeolog vid Stockholms universitet, till Vetenskapsradion.
För omkring 6.000 år sedan började stenåldersbefolkningen i Norrland gräva mängder av djupa fångstgropar längs älgens traditionella vandringsleder, gropar i vilka älgar fångades och dödades.
Snart fanns tusentals sådana fångstgropar i skogslandskapet, och arkeologen Ylva Sjöstrand menar att den här jaktkulturen omformade hela det norrländska stenålderssamhället. Detta framgår också av hällristningar i området. Dess motiv består är till 90 procent älgar.
Den process som normalt förknippas med att människor började bruka jorden och bli bönder drevs alltså i Norrland fram genom älgjakten, menar Ylva Sjöstrand i sin avhandling. Eftersom fångstgroparna behövde grävas, underhållas och vittjas blev människorna mer bofasta och organiserade, 2.500 år innan jordbruket etablerades i Norrland.
– Älgens roll, såsom det yttrat sig genom bruket av fångstgropar, har lett till det jag kallar ett neolitiskt tänkande, samma dispositionsmall för samhällsstrukturen som vi återfinner i de samhällen som brukar jorden, säger Ylva Sjöstrand till Vetenskapsradion.