Pilo 15:s kamera har fångat fina älgar.

Film från Pilo15

Betesskador

Älgen skadar tallungskogen genom sitt vinterbete till en kostnad som uppgår till i storleksordningen 600 milj - 1.3 miljarder kronor per år (1). Spannet i kostnaden beror till stor del på vilka vinterförhållanden som gäller. En vinter med lite snö resulterar normalt i lägre skador eftersom älgen kommer åt även annan föda. Omfattningen av skadorna kan variera av andra skäl men för lite kunskap finns om dessa orsakssammanhang.

Skogsindustrin vill sänka skadenivån till ca 2% årliga betesskador. På måna ställen i Sverige är skadenivån väsentligt högre. Det kan kännas angeläget att inte fokusera på 2%-målet i sig utan att försöka åstadkomma början till en sänkning i de områden där skadorna är mycket för höga.

Nedan några exempel på betesskadad skog.

Tänk på hunden i värmen!

Fakta "Så hett blir det i bilen":

Klockslag	Utetemp.	Väderlek	Temp. i bilen
08:30	+ 14 grader	Skugga	+ 19 grader
09:30	+ 18 grader	Skugga	+ 38 grader
10:30	+ 20 grader	Halvklart	+ 47 grader
11:10	+ 20 grader	Soligt	+ 57 grader
12:00	+ 23 grader	Soligt	+ 62 grader
13:30	+ 22 grader	Soligt	+ 85 grader

Källa: Svenska kennelklubben

Gratis jaktnyheter direkt i din mobil!

Som första jakttidning bjuder Jaktjournalen på gratis nyheter direkt i din smartphone. Överallt där du befinner dig och har mobiltäckning kan du få tillgång till det senaste som händer i jakt-Sverige.
Under januari månad publicerade Jaktjournalen 205 jaktnyheter.
Alla nyheter får du nu gratis tillgång till direkt i din mobiltelefon. Ladda ned nyhetsappen på Android Market eller om du har en Iphone på App Store.
Den senaste nyheten är inte längre bort än ett klick på din mobil!

 

Foton från Pilo 15:s åtelkamera

Skjutbanan bokad

Skjutbanan är bokad 10/6 kl 12 - 15.

Lock - Älg

Att locka älg är något som kan vara användbart i många situationer, du kan t ex ställa älg som kommer i trav eller locka till sig en tjur som står och gömmer sig i buskarna. Grundlätet är kontaktlätet, det används av både tjurar och kor. Att locka tjur som jag beskriver här nedan gör du lättast under brunsten och strax därefter, då svarar tjurarna bäst på lock.

Kontaktläte

Kontaktlätet är som sagt grunden, det används av både kor och tjurar, dels som kontaktläte mellan vuxna djur och dels som lockläte på kalven, fast då en aning förvrängt.

Gör så här: Håll för näsan med båda händernas pek- och långfingrar, de övriga fingrarna formar du som en megafon framför munnen som om du skulle ropa till någon på långt håll. Pressa sedan tungan mot övre tandraden, mot visdomständerna, låt framändan av tungan och tungspetsen ligga fritt. Säg nu ett "r", det är inte så lätt. Det blir som stockholmarens eller amerikanens slappa "r" som bildas långt bak i munnen, som när du säger "are" på engelska. Försök nu att flytta r:et upp i näsan, du ska nu känna med fingrarna hur näsan vibrerar, kom ihåg att du hela tiden måste pressa tungan mot övre tandraden. Har du svårt att få upp r:et i näsan så kan du prova att uttala ett "n" då känner du var r:et ska ligga. När du väl fått upp r:et i näsan så är det dags att runda munnen och dra r:et mot ett "å" samtidigt som du frambringar det med en stöt "ngrå`h" ng stå för det nasala ljudet som bildas högt uppe i näsan r:et är samma slappa "r" som innan och så stöten å`h. Lätet är inte alls långt, bara en kort stöt.
Detta kan användas när du vill stanna en älg som kommer i trav eller gång, springer den fort avge två starka "ngrå`h ngrå`h" med knappt 1 sek intervall. Detta kan också användas när du kommer till passet, avge några svaga kontaktläten för att intressera eventuella älgar som finns i närheten, avge inte för höga ljud, då kan du skrämma älgen. Får du inget svar fortsätt med kons brunstläte.

Kons Brunstläte

Kons brunstläte är likt kontaktlätet fast något mer utdraget.

Gör så här: Använd först ett par kontaktläten, dra sedan ut på det tredje 2-3 sek så det blir ett stönande, fortsätt sedan med ett eller två kontaktläten och så åter ett stönande.
Använd detta lätet efter att du använt kontaktlätet när du kommit till passet. Avge tre serier åt olika håll. Får du inget svar vänta 15-20 minuter innan du gör ett nytt försök. När du sedan har fått kontakt kan du "prata" med honom med hjälp av kontaktlätet. Var sparsam med lätena, locka samtidigt som tjuren då får han svårare att avslöja bluffen innan det är försent. Skulle du komma en aning fel i tonerna så är inte en brunstig tjur så kinkig. Vill du ha honom ilsken kan du istället för kontaktlätet använda tjurens brunstläte.

Tjurens Brunstläte

Detta lätet används av tjuren under brunsten när han går efter en ko.

Gör så här: Ljudet ska fortfarande komma ifrån näsan men istället för att säga "rå" ska du säga oo´äh eller oo´ah, det finns flera varianter. Stöt ut ljudet uppifrån näsan precis som med kontaktlätet, men mörkare, det ska annars vara lika kort men tvåstavigt, oo´ah. Fast det får inte bli för mörkt, därför att mörkare läten används i regel av äldre tjurar och finns det då en liten tjur i närheten blir den rädd i stället för arg.
Detta kan som sagt användas i stället för kontaktlätet i ovanstående exempel, men då ska du vara beredd på att tjuren är grinig när han kommer, så stå inte på marken ett torn, en stor sten eller annat skydd är att föredra, för en grinig älgtjur är inte alltid lätt att ha att göra med.

Historia

Lille Pelle sitter i skolan och är väldigt trött.
Så fröken frågar varför?
-Jo pappa skjöt en hare i går kväll! Så vi har burit kött hela natten!

Lite grilltider.

Nu börjar grillsäsongen.

Passa på att grilla lite vilt.

Här kommer lite grilltider.

Burgare (cirka två centimeter tjocka)

ska grillas på het grill 6–8 minuter.

Fläskkött och kotletter grillas

10–15 minuter.

Tjocka revbensspjäll, som inte är förkokta,

grillas 30–40 minuter. (Under lock).

Tjocka korvar grillas på medelsvagvärme 8–10 minuter.

Viltkött, nötkött, såsom entrecôte, och

oxfilé (cirka två och en halv centimeter

tjocka) grillas på het grill i 5 minuter för

rare (ganska rött kött), cirka 8 minuter för

medium (rosa kött) och cirka 12 minuter

för well done (genomstekt).

Ny jaktapp ökar säkerheten i jakten.

I helgen lanserar Svenska Jägareförbundet sin heltäckande jaktapp WeHunt, på jaktmässan Swedish Game Fair, Tullgarn. Mobilappen drar maximalt nytta av tekniken i telefonen och blir ett stöd för jägaren under hela jakten.

- WeHunt är absolut i framkant teknikmässigt och ger en bättre överblick och säkerhet i jakten, säger Lars Milde, ansvarig för webb och digitala medier, på Svenska Jägareförbundet.  Jag tror att WeHunt bidrar till att många kommer tycka det blir roligare att sitta ensam på pass i skogen, framför allt många yngre jägare, tillägger Lars Milde.

Den nya appen kan mycket, till exempel skapa ett jaktområde med områdesgränser, markera foderplatser och pass för att sedan dela med jaktlagsmedlemmar och du kan bjuda in till jakt med några få knapptryckningar. Den viktiga jakttabellen ges via geografisk position och uppdateras av Svenska Jägareförbundet. Du kan chatta ljudlöst i jaktlaget, markera påskjutet vilt och när du håller telefonen upprätt så startar kameran och i denna visas bland annat position, kurs och avstånd till dina jaktkamrater. WeHunts Jaktdagbok sparar avslutade jakter med information om område, tidpunkt och de händelser som sker i form av fällda djur, tagna bilder och observationer. Ett samarbete med Klart.se ger lokalt väder och vindriktning.

WeHunt utvecklas av Svenska Jägareförbundet och är en så kallad prenumerationsapp och kommer finnas tillgänglig för iPhone och Android i juni 2012.

Dom finns.

Älgarna finns kvar.
Pilo 15 har fångat dessa älgar på bild.

Är du med i rätt krets?

Är du med i rätt krets?
Du har nyligen fått hem ett inbetalningskort. Fortsätt att vara medlem i jägarförbundet.
Kolla, så att du är med i "rätt krets", vilket vi tycker skall vara den, där du i huvudsak jagar.
Då stödjer du den "lokala" verksamheten,.

För att byta krets kontakta Jägareförbundet, 020-220010 eller maila till
medlem@jagareforbundet.se
Ange namn och person nr eller medlemmsnummer.
Skriv sedan vilken krets du vill tillhöra.

Sökfunktion.

En sökfunktion är nu inlagd i bloggen.

Djurrättsorganisation kräver namnbyte

Djurrättsorganisationen Petas jaktfientliga inställning har i Tyskland tagit sig ett nytt, smått bisarrt, uttryck. Organisationen kräver nämligen att välkända örtlikörmärket Jägermeister byter namn.
Anledningen till utspelet är att organisationen påstår att människor som inte vill bli förknippade med jakt bojkottar denna spritsort. ”Ett namnbyte förhindrar att kunder som inte vill identifiera sig med jakt väljer bort produkten”, skriver Peta i ett pressmeddelande.
Organisationen vill istället att märket döps om till ”Wald­meister”, vilket är det tyska namnet på örtväxten Myskmadra. ”Myskmadra hör hemma i de tyska skogarna och har, i motsats till Jägermeister, en positiv image”, skriver Peta i pressmeddelandet.

Funnits i snart 80 år
Tillverkningen av Jägermeister startade i Tyskland 1935. Sedan dess har märkets popularitet ökat och idag exporteras produkten till 80 länder. Namnet Jäger­meister är taget från den yrkes­titel (ung. ”jaktinspektör”) som introducerades när en ny jaktlagstiftning trädde i kraft i Tyskland 1934.
Peta kräver även att den diktvers som finns tryckt på flaskans etikett tas bort, eftersom man anser den vara ”jaktförhärligande”. Dikten Weidmannsheil skrevs 1848 av jägmästaren, jäg­aren och ornitologen Otto von Riesenthal. Dess inledning lyd­er:
Das ist des Jägers Ehrenschild,
Daß er beschützt und hegt sein Wild
Vilket översatt till svenska betyder:
Det är jägarens adelsmärke,
att han skyddar och vårdar sitt vilt

Källa: Svensk Jakt.

Se frilevande vildsvin

På Svensk Jakts webbkamera har du möjlighet att se frilevande vildsvin, rådjur och även en hel del annat vilt. Bland annat har lodjur varit synliga vid flera tillfällen på senare tid.

• Till Svensk Jakts webbkamera

Utan salt kan hjortdjuren inte leva

Att sätta upp saltstenar är den enklaste, billigaste och även viktigaste viltvårdsåtgärd man kan utföra på sina marker.
En saltsten per hundra hektar eller en saltsten per bockrevir brukar användas som riktmått när man ska beräkna åtgången.

Saltstenar har tidigare setts litet över axeln i viltvårdssammanhang. Att sätta upp saltstenar har inte ansetts särskilt viktigt och i facklitteraturen har saltstenar bara nämnts i förbigående som ett sätt att förbättra viltets trivsel.
Senare tids viltforskning har emellertid visat att salt (natriumklorid) spelar en central roll för hjortdjur, men även för andra växtätare. Salttillgången påverkar tillväxt och fortplantning men styr även hjortdjurens fördelning i landskapet.

Störst behov på våren
Utan salt kan hjortdjuren helt enkelt inte leva och det stora problemet är bristen på salt i naturen. På Grimsö forskningsstation i Bergslagen har det gjorts studier över viltets utnyttjande av saltstenar. Älg och hare besökte saltstenarna under hela året men fem–sex gånger oftare under vår och försommar. Sedan minskade besöken successivt under sommar och hös. Rådjuren besökte saltstenarna året runt i högre grad än älgarna.
Saltstenen smälter inte bara på grund av djurens slickande utan också på grund av solens, regnets och luftens inverkan. Saltet som rinner ner efter stubbens sidor utnyttjas också av viltet som gnager eller slickar på träet tills det blir alldeles uppnött. Då är det dags att kapa till en ny stubbe.

Använd inte tak
Att öka saltstenens livslängd genom att sätta upp tak på saltstenen är inte behövligt. Meningen är ju att saltet ska förbrukas och salt är som nämnts det absolut billigaste vi ger till viltet.
Man bör också undvika att sätta saltstenen på järnspik eller binda fast den med järntråd.
Det går också bra att sätta upp saltstenar på pålar som slås ner i jorden. Även här är det naturträ som gäller, absolut inte tryckimpregnerat virke.

Nu har vi nått 10 000 besökare.

Nordvitgås en morgon i September

”Skattemedel finansierar inte Svenska Jägare­förbundet”

På DN Debatt 5/5 ifrågasätter Jesús Alcalá att Svenska Jägareförbundet erhåller ersättning för ett allmänt samhällsuppdrag. Alcalá påstår felaktigt att Svenska Jägareförbundets ersättning för arbetet med det allmänna samhällsuppdraget betalas av skattemedel. Så är inte fallet.
Drygt 330.000 jägare betalade under 2011 in 90 miljoner kr till Viltvårdsfonden genom det statliga jaktkortet. Syftet med fonden är att bevara viltet som en långsiktigt hållbar resurs i dagens föränderliga samhälle. De medel som jägarna betalar in till Viltvårdsfonden fördelas till flera myndigheter och organisationer i relation till det uppdrag myndigheten eller organisationen har fått av staten.
I Svenska Jägareförbundets allmänna samhällsuppdrag ingår - utöver att informera allmänhet, markägare, jägare och myndigheter i viltvårdsfrågor - att förbundet ska medverka till förvaltningen av våra svenska viltstammar. Förbundet medverkar vid skyddsjakt och tillhandahåller eftersöksekipage vid viltolyckor. Dessutom ansvarar Svenska Jägareförbundet för inventering och återrapportering av svenska viltstammar. Ett stort arbete har till exempel gjorts när det gäller att begränsa spridningen av dvärgbandmask i Sverige.
Under 2011 mottog Svenska Jägareförbundet 50,5 miljoner kr som ersättning för detta allmänna samhällsuppdrag. Det är viktigt att komma ihåg att samtliga medel kommer från jägarna och finansieras genom det statliga jaktkortet.
Svenska Jägareförbundet är en partipolitisk obunden ideell organisation med drygt 180.000 medlemmar från alla samhällskategorier, fördelade på 22 länsjaktvårdsföreningar och 358 jaktvårdskretsar, i hela Sverige. Just detta gör att Svenska Jägareförbundet har en unik möjlighet att arbeta med inventering och andra viktiga förvaltningsfrågor. Det bidrar positivt till den svenska viltvården, den biologiska mångfalden och hela det svenska samhället.
Källa Svenska Jägarförbundet.

Styckning i slakthuset

12 goda skäl att vara med i Jägareförbundet

Gemenskap

Hos oss finns idag nära 200 000 trevliga jaktkamrater att stifta bekantskap med. Två av tre jägare är medlemmar i Jägareförbundet.

Jaktens framtid

Ju fler vi blir, desto större blir vårt inflytande över de viktiga framtidsfrågorna. Du kan själv direkt påverka utvecklingen genom din jaktvårdskrets. Vi tar ansvar för och ser till att hålla balansen i den förnyelsebara naturresurs vi skördar.

Tidningen Svensk Jakt

Om du väljer medlemskap med tidning får du varje månad landets största jakttidning direkt hem i brevlådan. Lika ofta kommer Svensk Jakt Nyheter med de mest aktuella frågorna både lokalt och centralt. I den kan du även sätta in radannonser gratis. Du får tillgång till vår rikstäckande jaktexpertis med kompetens inom de flesta områden.

Rådgivning

Som medlem kan du bl.a. få hjälp i jakt-, viltvård- och juridiska frågor.

Försäkringar

Vår jägarförsäkring ingår i medlemsavgiften och täcker olycksfall och ansvar under jakt. Som medlem har även din hund vår Rovdjurs- och Trafikeftersöksförsäkring, som ersätter om din jakthund blir skadad eller dödad av rovdjur eller skadad under, ett av Polisen initierat, trafikeftersök. Du får även 10% rabatt på hundförsäkringar hos Agria.

Förlags- och profilprodukter

I vår Butik hittar du material för såväl knopp som kropp - böcker, filmer, kläder och tillbehör. Gå in på butik.jagareforbundet.se för att se mer.

Utbildning

Förbundet genomför varje år en mängd lokala och nationella utbildningar. De flesta annonseras på www.jagareforbundet.se/utbildning och/eller i Svensk Jakt Nyheter.

Skolverksamhet

Vi sörjer för en framtida återväxt i jägarleden. Skolverksamheten finns spridd över hela landet. Vi medverkar vid friluftsdagar och liknande aktiviteter. Ungdomsklubben Akila har 6 000 medlemmar.
Läs om Ung Jägare

Forskning

Jägareförbundet satsar varje år fyra miljoner kronor på viltforskning. Som medlem bidrar du till denna viktiga insats för jakten och viltvården.

Jakttabell

Alla medlemmar får jakttabellen. Ett måste för varje jägare. Här hittar du allt om jakttider, viktiga regler med mera.

Rabatter

Genom våra många samarbetspartners får du rabatter på bilar, hundmat, hundförsäkring, el, hotell, resor, förmånliga lån och mycket mer.

FAKTA OM VILTKÖTT

 

• Av allt kött som äts i Sverige är 4% viltkött.
• Vildsvin är det vilt som ökar mest, i fjol åt vi ungefär 2400 ton vildsvinskött. Älgen står för den största andelen med 11 000 ton.

De första 1,5 timmarna är viktigast

 

-Jakt är livsmedelsproduktion, och varje jägare är en livsmedelsproducent. Det är viktigt att vi jägare utvecklar kunskap och känsla för den fantastiska råvara som vilt är, äger s Högfeldt på Äleby Gård.
Att bli jägare handlar inte bara om att ta jägareexamen och lära sig skjuta rätt, utan också om att lära sig ta tillvara på köttet på bästa sätt. Det räcker inte att vara duktig på jakten fram till skottet och fixa bra jaktprylar, röja pass och bygga jakttorn. Vi måste också skaffa kunskap om hur man hanterar viltet efter skottet.
- Vi som köper vilt måste betala mer för kött som är riktigt BRA! Det uppmuntrar jägare att hantera viltet med största möjliga omsorg och dessutom uppmuntrar det jägare att lämna ifrån sig det bästa köttet, dvs de djur som är bäst skjutna. Genom att premiera välskjutet vilt kan vi också motivera jägare att skjuta bättre skott.
Jacobs tips till jägare:
• Kvalitén på köttet bestäms i stort sett de första 1 1/2 timmen efter skottet. Så lång tid har du på dig att få hem djuret till hanteringsplatsen.
• Stick inte en kniv i djuret förrän det hänger upp. Det är ett bra sätt att skydda köttet från smuts och bakterier. Ett vilt djur har inga bakterier i köttet. Det är vi jägare som kan tillföra bakterier genom att hantera viltet fel efter skottet. Det är när vi transportera hem viltet från skogen eller tar i det med våra händer som vi kan tillföra bakterier.
• Sänk viltets temperatur långsamt efter skottet. Det går inte att återskapa ett misslyckande under mörningen. Om du har kylt ner köttet för snabbt efter skottet, hjälper det inte hur länge du hänger det. Det blir inte mörare för det.
• Putsa ordentligt runt skottskadan och ta bort alla blodiga partier. Skär bort, skrapa med kniv, torka med papper.
• Torr luft är ett bra skydd mot bakterier. Var noga med att sätta in en utsugsfläkt där du hänger djuret.
• Hängning i 40 dygnsgrader är en riktlinje. Har du varit noga med hygienen kan du hänga ännu längre, ända upp till 60 dygnsgrader. Efter det når du ingen ytterligare mörning.

Fakta vårjakt på råbock

• Vårjakten kom till som en följd av det radioaktiva nedfallet från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23.
• Vårjakten på råbock inleddes 1990 i delar av länen Västernorrland, Gävleborg, Uppsala län samt Västmanland. 1992 utökades jakten till att omfatta hela länen samt Nordmalings och Umeå kommuner i Västerbottens län.
• Bequerelhalten i rådjursköttet är som lägst under våren. I samband med goda svampår är bequerelhalten i rådjursköttet mycket hög under hösten.
• Halveringstiden för cesium är 30 år. Det innebär att viltet fortfarande har höga halter av bequerel i de berörda länen.

Nu inleds vårjakten på råbock

1 maj startar jakten på vårbock.
Jakten är tillåten i Västernorrland, Gävleborg, Uppsala län och Västmanland samt Nordmaling och Umeå kommuner i Västerbotten.

Under vårjakten får hornbärande djur skjutas. Jakttiden sträcker sig till och med 15 juni.

Nytt utseende på bloggen.

Nu ändrar vi utseendet på bloggen.

Dödstraff för tjuvjakt – ändå trotsades lagen

Historien om rätten till jakten i Sverige är i stora stycken en fråga om klasskamp. Under perioden 1600–1789 var jakten förbehållen adeln, men trots hot om hårda straff – dödsstraff eller livstids fängelse – trotsades lagarna av många ur allmogen. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Ulf Nyrén vid Göteborgs universitet har i avhandlingen "Rätt till jakt: en studie av den svenska jakträtten ca 1600-1789" studerat jakträttsfrågans utveckling i Sverige under nämnda period. Under dessa år fick bara kungen, hans tjänstemän och adeln jaga matnyttigt vilt.
– Men trots döds- och spöstraff, fängelse på vatten och bröd, dryga böter eller livstids straffarbete på Marstrands fästning överträddes lagarna av både bönder och mer marginaliserade invånare, säger Ulf Nyrén i ett pressmeddelande.
I feodala europeiska samhällen var exklusiv jakträtt ett medel för eliter att markera sin särställning och makt. I flera stater, inte minst i England, utvecklades striden om jakträtt till ett regelrätt krig mellan adeln och band av tjuvskyttar. I Sverige var konfliktnivån lägre, trots kungens anspråk på jakträtt på egna marker och efter särskilda djur som rådjur och svan. Adeln kopierade kungarnas önskan om jakträtt och monopollagarna genomdrevs under adelsmaktens höjdpunkt.

Motstånd från prästerna
Jaktmonopolet var dock inte allmänt accepterat. I Sverige var det framförallt prästerna som gjorde motstånd mot adelns jakträtt.
– Något oväntat var dock att jag upptäckte att riksdagsbönderna under lång tid var märkbart passiva i frågan. Däremot så respekterade allmogen i övrigt inte förbuden, utan bedrev ett omfattande tjuvskytte, något jag i avhandlingen ser som tecken på vardagligt motstånd, säger Ulf Nyrén.
Källa: Jägarförbundet

Björnbiten

Vad vet du om björnar och björnjakt?

Följ länken för att svara på frågorna.

http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Quiz/Vad-vet-du-om-bjornar-och-bjornjakt-2/