torsdag 14 februari 2013
onsdag 13 februari 2013
Vargen
tisdag 12 februari 2013
Inget prövningstillstånd – vargjakten stoppad
Högsta förvaltningsdomstolen beslutade idag att inte bevilja prövningstillstånd för den dom som kammarrätten förra veckan levererade, och som stoppade den selektiva och riktade jakten på 16 vargar i landet. Det rapporterar SVT.
Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt beslut att prövningstillstånd kan ges av två skäl. Antingen för att ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen, eller att det finns synnerliga skäl för en prövning. Sedan skriver de att de finner att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd.
– Det är en fortsatt parodi och tilltron till rovdjurspolitiken är nu noll, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen till SVT.
måndag 11 februari 2013
Allemansrätten.
1994 skrevs allemansrätten in i den svenska grundlagen, trots att allemansrätten inte i sig är en lag. I regeringsformens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter står att "Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten". Man är skyldig att själv hålla reda på vad som gäller och den som bryter mot allemansrätten kan straffas.
söndag 10 februari 2013
Historia
Två dagar innan resan så säger Jannes fru ifrån och talar om att han inte får följa med. Jannes vänner blir ganska irriterade, men vad kan de göra?
Två dagar senare så anländer kompisarna till jaktstugan och ser att Janne redan är där, han har också redan varit ute och jagat och var nu inne på tredje ölen.
- ”Vad i helvete?” undrar kompisarna. – ”Hur länge har du varit här och hur gjorde du för att övertala frugan att du skulle få åka och jaga?”
- ”Jag har vart här sen igår säger Janne. Jag satt i fåtöljen framför tv:n då frugan smög upp bakom mig och höll sina händer för mina ögon och sa "gissa vem?" Jag tog bort hennes händer och såg att hon hade köpt ett nytt genomskinligt nattlinne. Hon tog min hand och drog med mig till sovrummet. I sovrummet hade hon tänt minst två dussin ljus och spritt ut rosor över hela sovrummet. På sängen hade hon lagt ett rep och ett par handbojor! Hon beordrade mig att sätta på henne handbojorna och binda fast henne i sängen, sedan sa hon: "Gör vad du vill!"
Och här är jag nu !!!!
lördag 9 februari 2013
onsdag 6 februari 2013
Kåseri om älgjakt
Första dagens smygande steg gällde för att inte skrämma i väg det kanske lomhörda högviltet. Under möda bestegs ”tornet” som varit intakt sedan förra årets vilotid. I god tid siktades rätt skjutvinklingar in, älgen bör falla intill körväg för att lätt tas omhand för förädling.
Mer än en gång kom funderingen på att begära anslutning till Älgjägarnas Fackförbund för att uppnå reglerad arbetstid. 13 timmars ”arbetstid” utan övertidstillägg eller annan kompensation. Dessutom fick jag själv bekosta lämpliga arbetskläder och skjutverktyg.
Då och då avbröts tystnaden av någon avlägsen knall, eventuellt följt av ”döaskott”. Prassel bakom ryggen men det var endast en ekorre som nyfiket beskådade det nya innehållet i tornet. Sen kom en gärdsmyg och tittade förunderligt på föremålet, endast 30 centimeter från bössmynningen. Förmodligen skulle yrkesinspektionen ha en del synpunkter på egenhändigt och utan bygglov uppförda skjutstationen.
90 minuters intervall inträdde då det var dags att inta lekamlig föda. Inget spännande på mackorna då jag sedan några år tillbaka själv fått förtroendet att göra mackor, så där cirka tio- tolv stycken med varierande sovel. Det blev inte helt lyckat då den nyslipade jaktkniven kom fram. Pålägget skar sig på den vassa eggen. Avståndet var väldigt långt till en jägarbiff! På tal om mat så kan lätt rätt vara tunga!
Tänk så många liter kaffe som inmundigats under älgjakterna. Bönor är kostsamma och det hade varit billigare att slå upp det i Nordisk Familjebok. Prasslande löv kan väcka en dåsig jägare. Då är det bättre när löven fallit och lövträden ser ut som nudister.
Vid något tillfälle kom faktiskt en orre flygande med kraftigt vindsug i vingarna och slog sig ner tio meter från det primitiva svartbygget. Ytterligare någon timme senare kom en ekorre raskt sprintande uppför en stagbräda och parkerade sig under golvet där mina fötter vilade. Det rödpälsade djuret funderar troligen ännu på vad det kunde vara som tog tag i den ludna svansen som stack upp mellan ett par golvbrädor. Ett ilsket och högljutt tjatter var avskedshälsningen.
En historia som lär vara sann gällde den inbitne älgjägare som misstänkte att laget andra sidan gränsen har nerlagt en förbjuden älgko. Skytten bedyrade att det nerlagda djuret har fyra piggar varpå den misstänksamme yttrade: Är det säkert att piggarna inte satt under buken.
En annan historia som faktiskt vandrade runt i rikspressen förtäljde: Efter ett antal avfyrade kulor stöp älgen, antingen av träff eller av chocken från knallarna. Skytten och övriga i laget samlades vid det fina villebrådet då skytten skrytsamt sa att dessa tolvtaggade horn skall hänga i finrummet. Så krängde han ryggsäcken av sig och provade hornet som ryggsäckshängare. I detta läge kvicknade älgen till, reste sig och sprang i väg med ryggsäcken på hornen med skvalpande innehåll i ryggsäcken. Ingen i jaktlaget hade en tanke på att söka upp sitt skjutvapen! Historien gör gällande att någon dag senare hade den fallna älgen setts några kilometer från skadeplatsen, något beskänkt på sina raglande ben!
Att sitta orörlig och i väntans tider på ett älgpass är lika meningslöst som för en katt som sitter och väntar utanför en mössfabrik!
Även om älgar nerlagts kan de bli noll i resultat: Tänk följande: Laget hade tillstånd att nerlägga en älgtjur och en älgkalv. Av misstag nedlades en älgko och den tog länsman hand om. Hade sedan laget nerlagt en älgtjur tog länsman även denna för kvoten för vuxet djur uppfyllt. Laget tyckte att en älgkalv skulle de väl få nerlägga vilket också skedde. Älgkalven tog länsman hand om för kvoten på två djur var redan uppfylld! Detta fall har faktiskt inträffat någon mil bortåt.
Slutligen: Det inte nog med att sitta ute i kall och regnig väderlek. Har ett djur nerlagts skall det passas, transporteras, hängas upp, flås och slutligen styckas. Det brukar inte bli så stora kvantiteter sedan alla fått sitt.
Förresten tycker jag inte om älgkött!
Källa: Okänd
måndag 4 februari 2013
söndag 3 februari 2013
lördag 2 februari 2013
Följ vargjakten på Svensk Jakts hemsida
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2013/01/Folj-vargjakten-pa-Svensk-Jakts-hemsida-1.42154/
fredag 1 februari 2013
Hörapparat
Pilogänget hade en trevlig fest efter avslutad jaktvecka. När maten smakade som bäst viskade en Pilojägare till sin bordsgranne, jag har just släppt en ljudlös fis, vad skall jag göra.
Han fick till svar, byt batterierna i din hörapparat.
måndag 28 januari 2013
lördag 26 januari 2013
torsdag 24 januari 2013
söndag 20 januari 2013
Våra Läsare senaste månaden
Sverige
|
538
|
USA
|
39
|
Finland
|
26
|
Tyskland
|
23
|
Norge
|
8
|
Danmark
|
7
|
Estland
|
3
|
Frankrike
|
2
|
Storbritannien
|
2
|
Australien 1
|
lördag 19 januari 2013
Nu kan du som medlem svara på en webbenkät om Jägareförbundets framtid
Klicka på länken och svara på frågorna.
Skriv in ditt medlems nummer.
Du hittar det bak på tidningen svensk jakt.
http://ad3.actiondialog.com/scripts/slweb/slweb.dll?CMD_PARAM=610101989?start?
onsdag 16 januari 2013
tisdag 15 januari 2013
Autogiro, största insatsen du kan göra.
är portokostnader för avier. Om man därtill lägger resursslöseriet
det innebär så är det ännu naturligare att betala medlemsavgiften
via autogiro. Vi är ju ändå en förening som arbetar för natur och
miljö. Det fina är att det underlättar för dig som medlem också.
Du kan glömma medlemsavgiften eftersom den dras automatiskt.
Du kan välja att dela upp betalningen så att den dras 1, 2 eller 12
gånger per år. Fyll i formuläret nedan så kommer du igång direkt.
Källa jägar förbundet
Följ länken
https://kampanj.jagareforbundet.se/autogiro/
måndag 14 januari 2013
Jakttornets dag
Varje år den 28 juli firas Jakttornets dag.
Varför vi firar denna dag?
Jakttornets dag är till för att uppmärksamma de många jakttornen. Under dagen kan man besiktiga dem, se till att de mår bra, renovera och flytta dem om så krävs, röja upp kring passen så sikten blir bättre, märka upp och fixa stigen fram till tornet så det blir lättare att smyga dit. Man kan också rapportera in hur många torn man har till svenskajakttorn.se!
Källa: Svenska jaktorn
lördag 12 januari 2013
onsdag 9 januari 2013
måndag 7 januari 2013
15 fakta du kanske inte visste om älgen
1. Hur märkligt det än är så tappar ju älgtjuren sina horn varje år och nya måste växa ut. Har man sett en älgtjur med stora skovelhorn så inser man att hornen måste växa ganska snabbt. Och det gör de! Tillväxten av nya horn är som störst på våren och sommaren, och då kan hornen växa 19 millimeter på ett dygn. På längden.
2. Carl von Linné gav älgen sitt latinska namn (Alces alces) 1758. Själv såg han aldrig någon vild älg, trots sina många resor runt om i Sverige. Det närmaste han kom en älg var en tam sådan, som fanns hos landshövdingen i Vänersborg och som Linné besökte under resan till Västergötland 1746.
3. Hittar man svampen älg-legeskål så vet man att här har en älg varit framme och kissat. Svampen växer nämligen bara på sådana platser. Det finns två arter av den här svampen, orangefärgad älglegeskål och mörk älglegeskål.
4. Till skillnad från andra hjortdjur tar älgen gärna daglega i sitt betesområde, det vill säga mitt bland maten. Den lägger sig direkt, utan att trampa eller sparka ned växtligheten.
5. Älgen är det enda hjortdjur som har så kallat hakskägg. Hakskägget är en hudflik med långa hår. Även älgkorna bär hakskägg, dock inte lika välutvecklat som hos tjurarna. Hakskäggets utseende förändras med älgens ålder. Under antiken trodde man att älgen förvarade vatten i en skinnpåse under hakan och att älgen använde detta vatten för att försvara sig mot fienden. Vattnet var då hett, av älgens kroppsvärme.
6. Mätningar har visat att älgens hår (som är ihåligt och luftfyllt för att isolera bättre) håller värmen så bra att när det är minus 16 grader ute så är temperaturen på huden 24 grader.
7. Älgen har en stor mule med en stor och överhängande överläpp. På 1500-talet trodde man att älgen var tvungen att gå baklänges när den betade eftersom överläppen var i vägen.
8. Om du ska översätta ordet älg till engelska så kan det bli lite förvirrande. På amerikansk, australiensk och nya zeeländsk engelska heter arten nämligen moose, men på brittisk engelska heter arten elk. Säger du elk till en amerikan så tror denne att du pratar om kronvilt, eftersom det nordamerikanska kronviltet kallas för wapiti eller elk.
9. Den vita strimman mellan låren avslöjar om det är en ko eller en tjur. Det är bara hondjur som har en vit strimma och den syns tydligt redan på älgkalven.
10. Älgtjurarna tappar ofta sina horn inom samma område år från år, och de båda hornen ligger ofta ganska nära varandra. Hittar man ett horn så kan man ”ringa” och försöka hitta det andra.
11. Älgens spillning ser ut som ovala små kulor. Man räknar med att älgarna lämnar 14–17 högar med kulor per dygn under vintern. Om man räknar att det finns cirka 20–40 kulor i varje hög så kan det alltså bli mer än 600 älgpluttar! En vuxen älg äter 6–10 kilo föda per dygn under vintern. Mängden gäller färskvikt, det vill säga färska växtdelar. På sommaren är mängden föda två till tre gånger större, det vill säga att älgen äter 12–30 kilo per dygn.
12. Älgar finns inte på Gotland. Något man kanske inte tänker på eftersom älgen annars finns i alla delar av Sverige.
13. Framklövarna är större än bakklövarna. De är också bredare. Älgen rör sig mest i skritt och trav och bakfoten sätts oftast i framfotens spår, något som är energibesparande, särskilt i snö.
14. Även älgar kan få så kallade perukhorn. Det är inte lika vanligt på älg som hos rådjur, men det förekommer. Perukhorn är horn som inte fejas, utan fortsätter att växa. Anledningen är ofta en skada i testiklarna så att produktionen av testosteron upphör. En älgtjur dör så småningom av en sådan skada.
15. Taggantal räknas på den sida av hornet som har flest taggar. Har den ena sidan sju taggar och den andra åtta, så är det en udda sextontaggare.
Källa Svensk jakt
fredag 4 januari 2013
onsdag 2 januari 2013
Grundläggande radiokunskap
Får du ett dåligt radioläge kan du öka din räckvidd genom att byta antenn. Bästa räckvidden uppnås vid optisk sikt mellan antennerna. Ur radiosynpunkt bör du placera dig så högt och fritt som möjligt.
När du har radion i en radioficka skall antennen vara fri från kroppen och över axeln. Detta underlättas med en bärsele. När du håller i apparaten blir jordplanet bättre och därmed ökar räckvidden.
RADIONS HANDHAVANDE
För att var säker på att alla skall hinna uppfatta ditt anrop så kan du hålla inne sändningstangenten någon sekund innan anrop. Tala i normalt röstläge tre centimeter framför högtalaren. Se till att radions inställningar är riktigt gjorda.
När en radiosignal går genom luften förlorar den en del av sin energi till den omgivning den passerar. Således är dämpningen minst över fria ytor och speciellt över vatten. Däremot dämpar skog och kuperad terräng betydligt. Markens och luftens fuktighet påverkar räckvidden, som också varierar med årstiderna.
Befinner man sig bakom ett brant berg eller en höjd kan förbindelsen vara dålig. Någon skarp gräns för radioskugga existerar inte för radiovågor. För att motverka radioskugga bör du om möjligt placera dig mer än tio gånger längre bort än hindrets höjd.
OLÄMPLIG PLACERING
En järn- eller betongkonstruktion, eller en högspänningsledning dämpar avsevärt radiosignalen.
STÖRNINGAR
Åska, skyfall eller snöoväder kan påtagligt minska räckvidden. Elstörningar från till exempel motor, belysning och järnväg kan också störa radiosignalen.
Källa: Zodiak






