Avbytarbänk?

Grundläggande radiokunskap

DIN PLACERING
Får du ett dåligt radioläge kan du öka din räckvidd genom att byta antenn. Bästa räckvidden uppnås vid optisk sikt mellan antennerna. Ur radiosynpunkt bör du placera dig så högt och fritt som möjligt.

RADIONS PLACERING
När du har radion i en radioficka skall antennen vara fri från kroppen och över axeln. Detta underlättas med en bärsele. När du håller i apparaten blir jordplanet bättre och därmed ökar räckvidden.

RADIONS HANDHAVANDE
För att var säker på att alla skall hinna uppfatta ditt anrop så kan du hålla inne sändningstangenten någon sekund innan anrop. Tala i normalt röstläge tre centimeter framför högtalaren. Se till att radions inställningar är riktigt gjorda.

DÄMPNING AV RADIOSIGNAL
När en radiosignal går genom luften förlorar den en del av sin energi till den omgivning den passerar. Således är dämpningen minst över fria ytor och speciellt över vatten. Däremot dämpar skog och kuperad terräng betydligt. Markens och luftens fuktighet påverkar räckvidden, som också varierar med årstiderna.

RADIOSKUGGA
Befinner man sig bakom ett brant berg eller en höjd kan förbindelsen vara dålig. Någon skarp gräns för radioskugga existerar inte för radiovågor. För att motverka radioskugga bör du om möjligt placera dig mer än tio gånger längre bort än hindrets höjd.

OLÄMPLIG PLACERING
En järn- eller betongkonstruktion, eller en högspänningsledning dämpar avsevärt radiosignalen.

STÖRNINGAR
Åska, skyfall eller snöoväder kan påtagligt minska räckvidden. Elstörningar från till exempel motor, belysning och järnväg kan också störa radiosignalen.
Källa: Zodiak

Gott nytt år

Gott Nytt år alla jaktkamrater och läsare.

Hur länge kan köttet ligga i frysen?

Köttet kan ligga i fysen hur länge som helst, men ska köttet fortfarande vara okej så ska man nog kolla lite på hållbarhetstider.

Älg, rådjur, kron-, dovhjort 24–30 månader

Vildsvin 6–10 månader

Björn, bäver 10–12 månader

Hare, kanin 24 månader

Inälvor 6–8 månader

Änder, gäss 10–12 månader

Tjäder, orre, ripa, järpe 24–30 månader

Fasan, rapphöna, duva, nötskrika 24–30 månader

Mata fåglarna i vinter

Byten från höstens jakter kommer väl till pass för fåglarna,

Fett ger snabb energi för mesar och hackspettar under kalla vinterdagar och fågelmatning är ett bra sätt att utnyttja njurtalg och andra feta bitar från höstens jakter.
Det gör inget om det följer med en del kött; protein är också hårdvaluta för småfåglarna under den här delen av året. Ett enkelt sätt att hänga upp späcket är att använda hönsnät och forma det runt bitarna. Då får man dessutom en upphängning som står emot ekorrar, skator och andra som vill komma åt de lockande bitarna för att ta med dem.

God Jul och gott nytt år.

Gevär

Gevär (från tyskans Gewehr, ursprungligen wehren, 'värja sig') är i dag ett svenskt samlingsbegrepp för de flesta typer av tvåhandseldvapen. Ursprungligen användes begreppet om allahanda vapen, men på 1700-talet började den nuvarande betydelsen av ett tvåhandseldhandvapen att ta över. Inom såväl tyskt som svenskt kavalleri fortlevde dock den allmänna betydelsen "vapen", så att sabel, pallasch och värja kallades "gevär" i alla kommandon ända tills kavalleriregementena upplöstes på 1920-talet. Denna tradition har fortsatt inom de organisationer som vårdar kavalleritraditioner, såsom Kronprinsens husarregementes minnestropp och föreningen Smålandshusarer.

 En föregångare till geväret var den "lätta" hakebössan, halvhaken eller haken, (15-20 kg) som förekom i slutet av 1400-talet. På grund av vapnets vikt var man tvungen att ha särskilt skjutstöd. Under 1500-talet gjordes vapnet lättare och en avfyrningsmekanism (luntlås och senare hjullås) infördes. Haken kallades nu musköt men var fortfarande så tung att man måste använda en "gaffelkäpp" som stöd under pipan. Under 1600-talet gjordes musköten allt lättare så att de kunde användas utan gaffel. Då man omkr. 1700 allmänt införde bajonetter, utrustades musköterna med sådana liksom också med flintlås och man började kalla musköten gevär. Under 1810-talet och framåt började flintlåset successivt ersättas av slaglåset som gav säkrare tändning även i fuktigt väder då flintlåset ofta klickade, slaglåset gav också en snabbare tändning av drivladdningen i pipan.

 Gevär med räfflade pipor var allmänt i användning från mitten av 1800-talet. Räfflingen gav kulan rotation och en stadig gång genom luften. De tidigare sfäriska kulorna ersattes med avlånga ovala kulor varvid kulornas precision ökades. Den därvid förlängda kulan gav en kraftigare rekyl, och då man samtidigt ställde allt högre krav på hög utgångshastighet och kraftiga krutladdningar, började man på 1860-talet att minska kalibern till 10,5-18 mm och sedan man infört röksvagt krut på 1880-talet till 6,5-8 mm. En förutsättning för detta var enhetspatroner och bakladdade gevär.

Fin dosa

                                           Men vem är nr 40?

Montering av plåttak

Denna bänk byggde Pilo 15 och den är placerad på skaltjärnsmyren.

Har du viltkött på julbordet

66% har svarat att det finns vilt på julbordet.

Fler kanaler på 31 MHz-bandet

Den 1 oktober i år utökade Post- och telestyrelsen, PTS, den licensfria radion på 31 MHz, som bland annat använd som jaktradio, till att omfatta 40 licensfria kanaler. Samtidigt höjdes effektgränsen från 4W till 5W.
– Det är tillåtet att ansluta 31 MHz-radion till en fast placerad basantenn på till exempel jaktstuga, jakttorn eller fjällstuga för att få betydligt längre räckvidd. En av de gamla kanalerna, frekvens 31.570 MHz, är inte längre licensfri, Heidar Kargar vid PTS i ett pressmeddelande.
Användning av just den kanalen kräver i fortsättningen tillstånd från PTS. Avgiften för ett sådant tillstånd är för närvarande 415 kronor per år. Vid flera apparater tillkommer 115 kronor per år och apparat. Källa: Svensk lajt

Så här gör du om du kolliderar med vilt

Enligt § 26 i Jaktlagen och § 40 i Jaktförordningen måste en sammanstötning mellan motorfordon och björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn rapporteras till polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Platsen för sammanstötningen måste också markeras. Att inte anmäla en sammanstötning är straffbart och belagt med böter.
Det vilt som du har kolliderat med kan antingen ligga dött på plats eller ha gått vidare mer eller mindre skadat. Skadat och trafikdödat vilt ska omhändertas.

• Placera ut varningstriangel så att inte fler olyckor händer.
• Markera alltid olycksplatsen så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.
• Ring 112 och anmäl olyckan.
• Även om viltet ligger dött på platsen ska markering ske som information till andra trafikanter att olyckan är anmäld till polisen.
• Häng upp markeringsremsan på den sida av vägen som viltet försvann efter kollisionen.
• Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. Informera polisen om detta.
• Om möjligt avlägsna döda djur från vägbanan, men tänk på din egen säkerhet.
• Försök inte att själv göra ett eftersök, djurets lidande kan förvärras.
• Försök inte att själv avliva det skadade djuret om du inte har den kunskapen.
• Om du har kört på en hund, försök aldrig att avliva den, låt veterinär avgöra.

Vid anmälan till polisen ska du förutom sedvanliga person- och fordonsuppgifter tala om:

• Olycksplatsen - vägnummer, ort, kännemärke.
• Hur olycksplatsen är markerad - markeringsremsa, plastkasse etc.
• Viltslag - rådjur, älg, vildsvin.......
• Viltets flyktväg - i vilken rikting djuret försvann.
• Detaljerad väg-/platsbeskrivning för olyckan, gärna en GPS-position eller om det är möjligt, nollställ bilens trippmätare och kör till en plats där du känner igen dig (exv. vägkorsning, kyrka, rastplats) och läs av trippmätaren. Det förekommer tyvärr mycket ofta att platsangivelsen är felaktig vilket ofta leder till att ett skadat djur ligger länge och plågas.
• Ett bra sätt att veta var man befinner sig är att läsa av koordinaterna i Nationella Viltolycksrådets app som finns för nedladdning till Iphone och Android.

För de människor som arbetar med eftersök av trafikskadat vilt är dina uppgifter som trafikant mycket viktiga för att ett bra eftersök ska kunna genomföras och ett svårt skadat djur ska slippa ett långt lidande.
Vid kollision med övriga viltslag, utöver de ovan nämnda, gäller inte någon formell anmälningsplikt till polisen. Om man har kolliderat med ett mindre djur ska man se till att djuret blir avlivat och om möjligt avlägsnat från vägbanan, men som tidigare nämnts tänk alltid på din egen säkerhet.

• Att kollidera med ett vilt djur kan hända oss alla.
• Att inte anmäla en viltolycka till polisen är ett brott.

Innan Brunte

Innan vi skaffade Brunte fick man dra.
Detta är några år sedan.

Historia

En mycket knubbig kund provade en rymlig, knallgul regnrock i en sportaffär, medan en gammal jägare roat tittade på. När kunden lade märke till hans roade min sa han:
- När jag traskar upp på berget i gryningen kommer de andra jägarna i alla fall inte att förväxla mig med en älg.
- Det stämmer, sa den gamle. De kommer tro att solen går upp.

Ny fråga på bloggen.

Julpyssel

Pilo 23 Obduserar

Hur man griljerar skinkan.

Träna skytte på datorn

Klicka på länken och prova att skjuta på löpande älg på nätet.

http://www.pepper.se/jakt/

Stefan och Krister på Älgjakt

Då har vi passerat 15000 besökare.

Nyfödd älgkalv

Bekymmer i Kvibille

En avlivad talgoxe väcker uppmärksamhet. Talgoxen hade börjat hacka hål i en vägg vid Arlas mejeri i Kvibille. Anticimex skickade därför ut en skyddsjägare, som sköt fågeln. Men enligt Ann-Marie Florén vid Hallandspolisen borde inte talgoxen avlivats eftersom jägaren i fråga glömt att förnya sitt tillstånd för skyddsjakt. Det tidigare tillståndet gick ut i augusti.
Anders Wirdheim, informationsansvarig vid Sveriges Ornitologiska Förening, är kritisk:
– Det kan tyckas vara en liten sak eftersom vi har miljoner talgoxar i Sverige. Men om jag tolkar lagen rätt så har det begåtts ett lagbrott eftersom man inte får skyddsjaga talgoxar, säger han till Hallandsekot.
Källa: Svensk Jakt

Historik Svensk Jakt

Svenska Jägareförbundets tidning är en av de äldsta tidsskrifterna i landet.

Jägareförbundets första försök att 1832 ge ut en tidskrift blev kortvarigt.
Trots att storjägare som Herman Falk och björnjägaren Lloyd återfanns bland medarbetarna nödgades man lägga ner Tidskrift för Jägare och Naturforskare redan efter tre utgivningsår.
Men ett nytt, mer lyckat, försök gjordes. Sedan 1863 har tidningen kommit ut i oavbruten följd, vilket gör den till en av de äldsta tidskrifterna i landet.
Källa Svensk jakt

Pilo 20 på pass

Pilo 20 passar på Torstensmyr.

Jakt utan jakträtt

 

Jakt kan även vara tillåten utan jakträtt. Det är tillåtet att döda husmöss, till exempel.

Den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där har rätt att under delar av året döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården eller i trädgården:
vildsvin, rödräv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, vildkanin, mullvad, sorkar, bisam, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller pilfink. För den som har handelsträdgård eller liknande gäller särskilda bestämmelser.

 Den som innehar mark men saknar jakträtt där får fånga vildkanin och behålla de fångade djuren.

Jakt ska bedrivas på ett sådant sätt att vilt inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Detta är fastslaget i jaktlagen och reglerat i jaktförordningen. Av denna anledning är endast vissa typer av vapen tillåtna för jakt.

Jakthunden.

Jakthundar tränade för olika typer av jakt och vilt är oöverträffade jaktkamrater. Det är dock viktigt att du noga överväger vilken typ av jakt och vilt du tänker använda din hund till eftersom jakthundar är mycket specialiserade. I tabellen nedan följer en kort sammanfattning av hundraser och vilken typ av jakt och vilt de är lämpade för.

Vid träning och uppfödning fokuserar man på att utveckla de egenskaper hunden kommer att behöva i den valda jaktformen. Oräddhet, som behövs hos en björnhund, är exempelvis inte en erforderlig egenskap hos en fågelhund som ska hitta och ställa en rapphöna.

Jaktmetod	Lämplig hund	Vilt
Drivande hundar	Beagle, Drever, Tax, Stövare	Rådjur (ej stövare), hare och räv
Kortdrivande hundar	Wachtel, Tysk jaktterrier m.fl.	Hårvilt
Stötande hundar	Spanielraser	Kanin och hare
Ställande hundar	Jämthund, Gråhund, Karelsk björnhund, Laika	Älg, vildsvin och grävling
Stående fågelhundar	Vorsteh, Setter, Pointer, Münsterländer	Fågel
Skällande fågelhundar	Norrbottenspets, Finsk spets	Skogsfågel
Apporterande hundar	Retrieverraser	Fågel, hare och kanin
Grytjakt	Foxterrier, Tax, Tysk jaktterrier, Jack Russel	Räv och grävling (även vildkanin med tam iller/frett) Källa:Gyttorp 

Utsikt mot Kojdalaen

Hagelvapen

Hagelgevär är normalt dubbelpipiga och med inbygda hanar (hammerless). De kan vara av typ side-by-side (piporna ligger bredvid varandra) eller av typ bock (piporna ligger ovanför varandra). Gevär med en hagelpipa och en kulpipa kallas också bock. Det finns även hagelgevär med två hagelpipor och en kulpipa, vilka kallas för drilling och beskrivs kortfattat under kombinationsvapen.

Hagelskott är effektiva på avstånd mellan 20 och 35 meter. Skottet behöver inte gå djupt, utan djuret dör av chockverkan då det träffas av den samlade hagelsvärmen. Haglen i svärmen bör vara jämnt fördelade inom träffytan med få så kallade randhagel. Andelen randhagel ökar med avståndet och för att uppväga detta har de flesta hagelpipor någon form av avsmalning (trångborrning) nära mynningen för att hålla ihop hagelsvärmen vid längre skjutavstånd. Det finns även justerbara konstruktioner, i vilka man kan byta trångborrning (choker) i mynningen.

Vid skytte med hagelgevär är det utformningen och passningen av stockens bakre del, kolven, som är den mest avgörande faktorn för ett bra eller dåligt skytte. En felaktigt skränkt kolv gör lätt att ögat hamnar på sidan eller i fel höjd av riktlinjen. En skicklig skytteinstruktör kan upptäcka fel vid anläggningen eller en felaktig kolvpassning som ganska enkelt kan korrigeras.

Ammunition
För jakt med hagelvapen kan du välja på kalibrarna 12, 16 och 20 där 12 står för den grövsta kalibern. Antalet hagel som ryms i patronen beror på om det är fina eller grova hagel man skjuter med. Storleken på haglen i patronen anpassas dels till skjutavståndet och dels till typen av villebråd. Det viktigaste är inte fart och tyngd i hagelsvärmen, utan en jämn fördelning över träffytan. Traditionellt tillverkas haglen av bly, men av miljöhänsyn har man på senare tid gått över till andra material vid jakt i våtmarker. Hagel av stål är en typ av ersättning, men andra material som tungsten används också.

Det tillverkas också sk sabots, slugs eller brenneke för hagelvapen. Denna typ av ammunition är en patron med en enda stål- eller blyprojektil och skjutavståndet ska helst inte överstiga 30 meter då den används.
Källa: Gyttorp

Kulvapen

Kulvapen kallas populärt ’studsare’ i Sverige, vilket har sitt ursprung i det tyska ordet ’stützen’. Ett kulvapen har alltid ett räfflat lopp, till skillnad från hagelpipan som är slät på insidan. Därför är kanske den engelska termen ’rifle’ mer rättvisande för denna typ av vapen. Kulvapen är indelade i olika typer beroende på vilket sätt vapnet laddas om. De vanligaste är cylinder-, bygelrepeter samt halvautomat- och dubbelstudsare. Repeterstudsare är ett vapen som försörjs med patroner från ett magasin vilket gör att man kan skjuta en serie skott i följd. Cylindermekanismen är den mest förekommande i moderna kulvapen.

Vapen	Fördelar
Cylinderrepeter-studsare	Den klassiska cylindermekanismens konstruktion anses vara i en klass för sig när det gäller funktion och driftsäkerhet. Vidareutvecklade konstruktioner har gett en lättare slutstycksgång och smidigare repetering.
Bygelrepeter-studsare	Snabb omladdning; med bygeln behöver bara två repeteringsrörelser utföras. Både höger- och vänsterskyttar kan använda samma vapen.
Halvautomat-studsare	Automatisk patronmatning från magasin; repetering sker med automatik tills dess att magasinet är tomt.
Dubbelstudsare	Anses som mer tillförlitlig än andra typer av kulvapen tack vare att pipa och mekanism är dubbla. Denna extra säkerhet gör vapnet väl lämpat vid riskfylld jakt (större och farligt vilt) samt vid skytte på vilt i snabb förflyttning.

Ammunition Val av kulammunition bör anpassas till varje jägares vapen och aktuella behov. Det finns fyra olika kulklasser (klass 1, 2, 3 och 4) och inom varje klass finns ett antal olika kalibrar. Det innebär att det totalt finns några hundra att välja emellan. Den mest förekommande kalibern för klass 1 vapen är 30-06. Andra vanliga kalibrar är 6,5 x 55, 308win, 300WinMag och den grövre 9,3 x 62.

Klass 1 vapen är huvudsakligen kulvapen som används vid högviltsjakt såsom älg, kronhjort, dovhjort, björn samt vildsvin och uppfyller följande krav;
- Anslagsenergi på minst 2000 Joule 100 meter från mynningen för kulor med en vikt på minst
10 gram
- Anslagsenergi på minst 2700 Joule 100 meter från mynningen för kulor mellan 9 och 10 gram

Källa:Gyttorp