torsdag 28 februari 2013

Flest vapenägare i Norrland

Cirka sex procent av svenskarna äger vapen. Flest av dem bor i Norrland.


Nyhetsbyrån Siren har kartlagt hur vapenägandet ser ut i Sverige. Enligt sammanställningen äger ungefär sex procent av hela befolkningen vapen.
Flest av dem bor i Jämtlands län, där hela 17,5 procent av invånarna är registrerade som vapenägare. Det motsvarar 596 vapen per tusen invånare.
Näst högst andel vapenägare finns i Norrbotten, med 16,2 procent, och Västerbotten med 13,1 procent.
I de tre storstadslänen finns det minst andel vapenägare, där bara mellan tre och fem procent äger vapen.
Sverige har sedan tidigare haft en relativt hög placering på listan över länder där flest andel av befolkningen äger vapen.

Varg jakten med Amos Persson.


lördag 23 februari 2013

Geväret som aldrig missar

Geväret som aldrig missar
Jaktgeväret XS3 kan bara skjuta när det förvalda målet syns i hårkorstes mitt. Foto: Tracking Point
 
Med en teknik utvecklad av det amerikanska företaget Tracking Point ska det bli omöjligt att skjuta bom. När inte målet syns i siktets hårkors är avtryckaren låst.
Innan skott siktar man in sig och låser med en knapp en röd rektangel i målet. Den fixeras på målet och gör att geväret bara kan avlossas när den röda rektangeln åter syns i hårkorset, enligt en video på Youtube.

Källa: Ny teknik

 

       

onsdag 20 februari 2013

Sju lodjur får skjutas i Västernorrland

Högst sju lodjur får skjutas i Västernorrlands län under vårens jakt. Jakttiden är 1 mars-15 april. Fällfångst är inte tillåten vid årets jakt.

Den som vill jaga lodjur i vinter måste registrera sig som lodjursjägare i jaktregistret om du tillhör ett jaktlag, men inte vet vem som kommer att vara utsedd jaktledare jagar ensam.
Om utsedd jaktledare finns och det står klart att jaktledaren kommer att leda jaktlaget under året, så räcker det att jaktledaren registrerar sig. Jaktledaren ansvarar då för all information och rapportering till myndigheter och till jägarna i jaktlaget. Registrering gäller bara innevarande säsong och kan göras fram till att lojakten för året är slut.
Registrering kan ske via Naturvårdsverkets webbsida https://ripan.naturvardsverket.se/ripanweb/ eller via telefon (talsvar 0771-18 34 11).

tisdag 19 februari 2013

Tänkvärt om jakttorn

Jakttorn är bra att ha av många olika anledningar. Men de juridiska konsekvenserna av att bygga och använda jakttorn är det kanske inte många jägare som reflekterar över när man står där med hammaren i högsta hugg.
Först måste man ställa sig frågan om man över huvud taget får bygga ett jakttorn. Krävs det bygglov? Svaret är nej, inte för ett normalt jakttorn.
Ligger jaktmarken i ett naturreservat eller annat skyddat område kan saken komma i ett annat läge. Där kan det råda förbud mot att bygga jakttorn eller att bygga i annat än naturmaterial.
Jaktarrendatorer bör fråga markägaren om vad som gäller på marken. Att fråga innan man uppför ett jakttorn kan till exempel vara en skyldighet enligt jakträttsavtalet, men det kan även av andra anledningar vara klokt att komma överens med markägaren.
Till exempel krävs markägarens tillstånd om skjutgator ska röjas, liksom att denne måste ge sitt medgivande om man vill ta naturmaterial på marken till att bygga jakttornet.
Vem äger tornen?Bra är också att klargöra ägarfrågan. Om jägarna bekostat materialet och själva stått för byggnationen så är det naturligtvis jägarnas torn, men om materialet kommer från markägarens skog får man en slags samäganderätt till jakttornet.
Det bästa är om sådana frågor hanteras i jakträttsavtalet, så att inte ord står mot ord när avtalet upphör.
Vad händer med de uppförda tornen när jaktavtalet upphör och jägarna måste lämna marken? Om man inte har kommit överens om annat så får och ska jägarna då ta bort sina jakttorn. Skulle inte jägarna göra det, och markägaren vill ha bort tornen, får denne inte flytta dem själv utan måste begära handräckning från kronofogden.
Skulle det vara tvärtom, att markägaren vägrar jägarna tillträde till marken och hindrar dem från att ta jakttornen därifrån, får jägarna i stället begära handräckning.
Har man i detta läge samäganderätt till tornen uppstår problem, för det går ju inte att dela dem hur som helst!
Det är inte så ovanligt att markägare och jägare hamnar i tvist om tornen när avtal upphör. Den som då tar sig själv rätt att exempelvis hämta tornen kan begå brott, så det gäller att noga tänka sig för.
Samma huvudprinciper gäller inom ett jaktlag, om medlemmarna inte har hanterat dessa frågor i stadgarna för en jaktklubb eller genom avtal.
Torn nära jaktgränsSka torn placeras i närheten av en gräns är det bra att redan innan de ställs ut ta kontakt med jaktgrannarna.
Några formella regler för hur nära en gräns man får placera ett jakttorn finns inte, men däremot ställs andra krav i jaktlagstiftningen som förhindrar olovligt lockande av vilt. Ju närmare en gräns man jagar desto större risk är det för ett olovlickt lockande. Det kan gälla till exempel åteljakt på vildsvin.
Säkerheten är en annan aspekt man måste tänka på vid placering av ett jakttorn. Det är ju inte så bra om två jaktgrannar har torn så placerade att de kan skjuta på varandra!
Som alltid är samarbete och samförstånd bra. Det underlättar om man i förväg klargjort med jaktgrannen hur man ska göra om vilt som påskjutits går över gränsen om jakttornet står nära, både vad gäller vem som ska ha viltet och hur man ska göra vid ett eventuellt eftersök.
Ansvar för jakttorn
Sist, men inte minst, så måste man tänka på att underhålla sina jakttorn!
Om någon klättrar upp i ett jakttorn och på grund av tornets dåliga skick eller felaktiga konstruktion fallar ned och skadar sig själv eller vapnet, så kan den som uppfört jakttornet hållas ansvarig.
Detta följer av allmänna skadeståndsrättsliga principer, men är inte prövat av domstol ännu, så mer exakt än så går det inte att säga vad som gäller.
Många tror att en skylt om att jakttornet "beträds på egen risk" friar från ansvar, men så enkelt är det inte. Alla kan inte läsa en sådan skylt, som till exempel barn och personer som inte kan svenska.
Generellt kan sägas att varnings- eller förbudsskyltar inte fritar jakttornsinnehavaren från ansvar för ett illa byggt eller ett dåligt underhållet jakttorn. Däremot kan sådana skyltar innebära att ett skadeståndsansvar jämkas. När ett jakttorn börjar bli dåligt bör man därför montera ner det innan en olycka inträffar.
Källa:Svensk Jakt

måndag 18 februari 2013

Transport.

Pilo 7 får se upp, fler vill ha priset som årets transportör.
 
 

lördag 16 februari 2013

Träning + Björpass

Idag har det varit aktiviteter vill jag lova.
Pilo 13 och 20 har tränat på älgbanan och skjutit Björnpasset.
Tidigt?
Kanske, men har man tillgång till inomhusbana så är det inga fel.

onsdag 13 februari 2013

Vargen


Antal vargar i Sverige är ungefär 220 - 250 individer. Jägarna i Skandinavien är i hög grad bekymrad för älgstammens bestånd. Studier i Norge och vid svenska Grimsö (SLU) visar att ett vargpar kan döda 10-20 älgar i månaden. Det blir ett stort antal älgar som blir vargmat. 

Vargens föda !

Vargen äter allt från älg ned till mindre däggdjur, skogsfågel och möss men även ett och annat bär. En varg kan dock inte som björnen överleva på vegetabilier, huvudfödan är kött. I Skandinavien utgör älgkött mer än 95 % av födan. Rådjur är det näst viktigaste bytesdjuret men konkurrensen är hård från lodjur och räv. Andra arter av klövdjur såsom kron- och dovhjort, ren och vildsvin kan teoretiskt utgöra lokal födobas, men hittills har vargens utbredning inte sammanfallit med många av dessa arter i Skandinavien. En vargflock har flera olika strategier för att nedlägga bytesdjur i snölandskapet.

 

Studier i Norge och vid svenska Grimsö (SLU) visar att ett vargpar kan döda 10-20 älgar i månaden, dvs. långt mer än de kan äta. Det är alltså jaktinstinkten och inte aptiten som styr vargens jakt. Av ett fällt byte kan en varg vid ett och samma tillfälle äta upp till 11 kg kött. På en älg, som ofta väger 150-500 kg utgör det alltså en bråkdel.

 

Merparten av kadavret blir liggande men utnyttjas av andra asätare och ibland av återvändande vargar. Genom undersökningar utförda av det Skandinaviska vargprojektet Skandulv vet man att vargarnas sommardiet, om man räknar biomassa eller mängd föda, till  94 procent består av älg; 51 procent kalvkött och 43 procent övrigt kött (från vuxna). Det innebär att långt fler kalvar än vuxna djur blir vargmat, eftersom kalvarna väger mycket mindre än de vuxna djuren. Fem till sex kalvar dödas för varje älgtjur eller älgko som faller offer för vargarna. I procent räknat utgör alltså älgkalv 80-83% av vargens totala födointag.  

Källa Varg Fakta / Pilo 20

tisdag 12 februari 2013

Inget prövningstillstånd – vargjakten stoppad

Högsta förvaltningsdomstolen beviljar inte prövningstillstånd – därmed står Kammarrättens beslut om inhibering av vargjakten fast, rapporterar Sveriges Television. Det betyder med all sannolikhet att vargjakten är över, eftersom Naturvårdsverkets ursprungliga jaktbeslut endast sträcker sig till på söndag.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade idag att inte bevilja prövningstillstånd för den dom som kammarrätten förra veckan levererade, och som stoppade den selektiva och riktade jakten på 16 vargar i landet. Det rapporterar SVT.
Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt beslut att prövningstillstånd kan ges av två skäl. Antingen för att ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen, eller att det finns synnerliga skäl för en prövning. Sedan skriver de att de finner att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd.
– Det är en fortsatt parodi och tilltron till rovdjurspolitiken är nu noll, säger Jägareförbundets Gunnar Glöersen till SVT.

Hellre älgkött än hästkött????


måndag 11 februari 2013

Allemansrätten.

Allemansrätten anses av vissa ha sina rötter i medeltiden då resenärer fick lov att i mycket begränsad mängd förse sig med det som naturen gav för att kunna livnära sig under resor. 1949 genomförde staten en fritidsutredning för att ta fram riktlinjer för hur stadsbefolkningen skulle kunna få bättre tillgång till naturen utan att markägarnas intressen åsiodosattes. Friluftslivet ökade kraftigt och sågs av många som ett hot mot natur och lokalbefolkning, men snart nåddes samförstånd.
1994 skrevs allemansrätten in i den svenska grundlagen, trots att allemansrätten inte i sig är en lag. I regeringsformens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter står att "Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten". Man är skyldig att själv hålla reda på vad som gäller och den som bryter mot allemansrätten kan straffas.

söndag 10 februari 2013

Historia

Ett gäng grabbar spenderade helgen med att planera inför nästa gemensamma jaktresa.
Två dagar innan resan så säger Jannes fru ifrån och talar om att han inte får följa med. Jannes vänner blir ganska irriterade, men vad kan de göra?
Två dagar senare så anländer kompisarna till jaktstugan och ser att Janne redan är där, han har också redan varit ute och jagat och var nu inne på tredje ölen.
- ”Vad i helvete?” undrar kompisarna. – ”Hur länge har du varit här och hur gjorde du för att övertala frugan att du skulle få åka och jaga?”
- ”Jag har vart här sen igår säger Janne. Jag satt i fåtöljen framför tv:n då frugan smög upp bakom mig och höll sina händer för mina ögon och sa "gissa vem?" Jag tog bort hennes händer och såg att hon hade köpt ett nytt genomskinligt nattlinne. Hon tog min hand och drog med mig till sovrummet. I sovrummet hade hon tänt minst två dussin ljus och spritt ut rosor över hela sovrummet. På sängen hade hon lagt ett rep och ett par handbojor! Hon beordrade mig att sätta på henne handbojorna och binda fast henne i sängen, sedan sa hon: "Gör vad du vill!"
Och här är jag nu !!!!

onsdag 6 februari 2013

Kåseri om älgjakt

Hittade en kåseri om älgjakt, den var så bra att jag tyckte den skulle in på sidan.


Första dagens smygande steg gällde för att inte skrämma i väg det kanske lomhörda högviltet. Under möda bestegs ”tornet” som varit intakt sedan förra årets vilotid. I god tid siktades rätt skjutvinklingar in, älgen bör falla intill körväg för att lätt tas omhand för förädling.
Mer än en gång kom funderingen på att begära anslutning till Älgjägarnas Fackförbund för att uppnå reglerad arbetstid. 13 timmars ”arbetstid” utan övertidstillägg eller annan kompensation. Dessutom fick jag själv bekosta lämpliga arbetskläder och skjutverktyg.



Då och då avbröts tystnaden av någon avlägsen knall, eventuellt följt av ”döaskott”. Prassel bakom ryggen men det var endast en ekorre som nyfiket beskådade det nya innehållet i tornet. Sen kom en gärdsmyg och tittade förunderligt på föremålet, endast 30 centimeter från bössmynningen. Förmodligen skulle yrkesinspektionen ha en del synpunkter på egenhändigt och utan bygglov uppförda skjutstationen.
90 minuters intervall inträdde då det var dags att inta lekamlig föda. Inget spännande på mackorna då jag sedan några år tillbaka själv fått förtroendet att göra mackor, så där cirka tio- tolv stycken med varierande sovel. Det blev inte helt lyckat då den nyslipade jaktkniven kom fram. Pålägget skar sig på den vassa eggen. Avståndet var väldigt långt till en jägarbiff! På tal om mat så kan lätt rätt vara tunga!
Tänk så många liter kaffe som inmundigats under älgjakterna. Bönor är kostsamma och det hade varit billigare att slå upp det i Nordisk Familjebok. Prasslande löv kan väcka en dåsig jägare. Då är det bättre när löven fallit och lövträden ser ut som nudister.
Vid något tillfälle kom faktiskt en orre flygande med kraftigt vindsug i vingarna och slog sig ner tio meter från det primitiva svartbygget. Ytterligare någon timme senare kom en ekorre raskt sprintande uppför en stagbräda och parkerade sig under golvet där mina fötter vilade. Det rödpälsade djuret funderar troligen ännu på vad det kunde vara som tog tag i den ludna svansen som stack upp mellan ett par golvbrädor. Ett ilsket och högljutt tjatter var avskedshälsningen.
En historia som lär vara sann gällde den inbitne älgjägare som misstänkte att laget andra sidan gränsen har nerlagt en förbjuden älgko. Skytten bedyrade att det nerlagda djuret har fyra piggar varpå den misstänksamme yttrade: Är det säkert att piggarna inte satt under buken.
En annan historia som faktiskt vandrade runt i rikspressen förtäljde: Efter ett antal avfyrade kulor stöp älgen, antingen av träff eller av chocken från knallarna. Skytten och övriga i laget samlades vid det fina villebrådet då skytten skrytsamt sa att dessa tolvtaggade horn skall hänga i finrummet. Så krängde han ryggsäcken av sig och provade hornet som ryggsäckshängare. I detta läge kvicknade älgen till, reste sig och sprang i väg med ryggsäcken på hornen med skvalpande innehåll i ryggsäcken. Ingen i jaktlaget hade en tanke på att söka upp sitt skjutvapen! Historien gör gällande att någon dag senare hade den fallna älgen setts några kilometer från skadeplatsen, något beskänkt på sina raglande ben!
Att sitta orörlig och i väntans tider på ett älgpass är lika meningslöst som för en katt som sitter och väntar utanför en mössfabrik!
Även om älgar nerlagts kan de bli noll i resultat: Tänk följande: Laget hade tillstånd att nerlägga en älgtjur och en älgkalv. Av misstag nedlades en älgko och den tog länsman hand om. Hade sedan laget nerlagt en älgtjur tog länsman även denna för kvoten för vuxet djur uppfyllt. Laget tyckte att en älgkalv skulle de väl få nerlägga vilket också skedde. Älgkalven tog länsman hand om för kvoten på två djur var redan uppfylld! Detta fall har faktiskt inträffat någon mil bortåt.
Slutligen: Det inte nog med att sitta ute i kall och regnig väderlek. Har ett djur nerlagts skall det passas, transporteras, hängas upp, flås och slutligen styckas. Det brukar inte bli så stora kvantiteter sedan alla fått sitt.
Förresten tycker jag inte om älgkött!


Källa: Okänd

söndag 3 februari 2013

fredag 1 februari 2013

Deppad.

20130201

Hörapparat

Pilogänget hade en trevlig fest efter avslutad jaktvecka. När maten smakade som bäst viskade en Pilojägare till sin bordsgranne, jag har just släppt en ljudlös fis, vad skall jag göra.

Han fick till svar, byt batterierna i din hörapparat.