TUR: Då man man skulle på jakt fick man ej stöta bössan i dörren eller något annat. Man skulle sätta mössan eller något annat plagg avigt. Bära med sig ben från döda eller mull från kyrkogården. Ha med sig björnklor, björntänder, vargtänder, fjädrar från korp eller skata. Man kunde också föreskriva sig till fan, men det kunde bli för mycket av det goda. Tur fick man också om man kröp mellan den nakna hustruns ben på väg ut.
OTUR: Om någon önskade lycka till var det otur (gjorde någon så skulle man svara "kyss du mej i arslet"). Ett möte med en kvinna var ödesdigert speciellt om hon var gammal, havande eller en ökänd sladdertacka. Den enda kvinnan som var lyckosam att möta var en"dålig" kvinna, då fick man tur. Mötte man prästen fick man otur. Man fick heller inte använda svordomar i skogen.
DJUR MAN SKULLE AKTA SIG FÖR ATT SKJUTA
Skator, kråkor och korpar fick man passa sig för att skjuta, alla kråkfåglar hade något med fan att göra. Sköt man någon av dessa kom alltid "efterkast" dvs skytten råkade illa ut. Något av hans kreatur dog, han blev skadad eller sjuk, och hans bössa blev skämd. Sköt man en stork blev någon i familjen sinnessjuk. Sköt man en svan kunde man bli lam, av morkullor kunde man få fallandesot (epilepsi). Av fyrfotadjuren var katten särskilt farlig att skjuta, då blev bössan skämd ville man bli av med dem skulle de dränkas. Vesslan sköt ingen efter, bommade man strök hela ladugården med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar