Jaktlagetsblogg: 2011-04-01

lördag 30 april 2011

torsdag 28 april 2011

13 taggare skjuten vid Blåsbacktjärn.

Pilo19 sköt denna 13 taggare vid Blåsbackstjärn.

Efterföljane arbete efter skott.

onsdag 27 april 2011

5 frågor till Pilo 23

Bästa passet (fogdefälla)
Bästa jaktminne (första älgen för Iza)
Bästa maten att ha med sig på Passet (kaviarmacka)
Passet jag helst vill slippa (finns inga dåliga....men...älgamon)
Måste jag ha med i ryggsäcken.(snus, kaffe och vatten)

måndag 25 april 2011

Styckningen klar

Styckningen klar och nu är det dragning för nästa dags jakt.

Styckning år 1985

Detta var innan vi hade eget slakthus och styckade älgarna på Viktors ladugårdsvind.

Björnen har gått ur idet

Enligt gammal beprövad kunskap så är det på Tiburtiusdagen, alltså den 14 april, som björnen ska lämna idet

Legend

Älgtransport på 80-talet.
Denna traktor med förare har transporterat många älgar.

Pilo 20 lyssnar på radion.

Kortet är taget på vägen in till Motorpet.
Liten och smidig radio, det är tur att tekniken går framåt ibland.

Pilo 3 med sin andra älg

Denna älg sköt Pilo 3 i September 1985.
Platsen var Arturs hygge.

söndag 24 april 2011

Sida med jaktfilmer

Klicka på länken för att komma till en sida med jaktfilmer.
http://www.lantbruk.com/jakt-och-fiske-tv

Klassificering av jaktvapen

Klass	Krav	Tillåtet vilt	Exempel på vanliga kalibrar

Klass	Krav	Tillåtet vilt	Exempel på vanliga kalibrar
1	Kulvikt minst 9 g och anslagsenergi vid 100 m minst 2700 J eller kulvikt minst 10 g och anslagsenergi vid 100 m minst 2000 J	Samtliga viltarter	9,3 x 62 mm, .30-06 Springfield, .308 Winchester, 6,5 x 55 mm, .300 Winchester Magnum
2	Kulvikt minst 3,2 g och anslagsenergi vid 100 m minst 800 J	Samtliga viltarter utom älg, björn, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår, varg, säl och vildsvin	.222 Remington, .243 Winchester, .22-250 Remington
3	Kulvikt minst 2,5 g och anslagsenergi vid 100 m minst 200 J	Samtliga viltarter utom älg, björn, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår, varg, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver	.22 Winchester Magnum, .22 Hornet
4	Anslagsenergi direkt efter mynningen oavsett kulvikt minst 150 J	vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämmel, råtta, mullvad, sork, bisam, mus, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, ripa, järpe, duva, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv och pilfink	.22 Long Rifle

fredag 22 april 2011

Efter fyra långa månader av kyla och vinter så är det äntligen vår och grillsäsongen är i antågande.
Därför är det viktigt att påminna er alla om hur det går till… Eftersom grillning är den enda matlagningen som en riktig man ägnar sig åt.
Detta förmodligen med anledning av att grillningen medför vissa risker (tändvätska, eld osv.).

När en man erbjuder sig att grilla gäller följande: Rutin: 1. Kvinnan handlar all mat. 2. Kvinnan gör en potatisrätt, en sallad, bakar vitlöksbröd, fixar till en eller ett par såser och förbereder efterrätten. 3. Kvinnan marinerar köttet och lägger det på lämpligt fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen och eventuella kryddor. Sedan bär hon ut detta till mannen som sitter bredvid grillen - med en iskall öl i handen.
Här kommer det viktiga: 4. MANNEN PLACERAR KÖTTET PÅ GRILLEN!
Mera rutiner: 5. Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, underlägg, värmeljus, myggspiraler med mera . 6. Kvinnan går ut till mannen och säger till honom att köttet bränns vid. Han tackar henne och frågar om hon kan gå in och hämta en öl till medan han försöker att rädda köttet! Viktigt igen: 7. MANNEN TAR BORT KÖTTET FRÅN GRILLEN OCH LÄMNAR ÖVER DET TILL KVINNAN.
Ännu mera rutiner:
8. Kvinnan dukar nu fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad, bröd, potatisen, såserna och allt annat hon tidigare burit ut till bordet där hon dessutom lagt på en ren duk. 9. Efter maten så dukar kvinnan av och diskar.
Och viktigast av allt: 10. Alla tackar mannen för den utsökta maten och berömmer honom för hans färdigheter i grillningens ädla konst. 11. Mannen frågar därpå kvinnan om hon har njutit av sin matlediga dag? Då han ser hennes reaktion så kommer han fram till (det han sedan länge misstänkt)..:
"Det går banne mig aldrig att göra en kvinna riktig nöjd…."

Skriven av Pilo 9

Bilder från bäverjakten.

Jakten avslutades med grillad lax.

torsdag 21 april 2011

38 hundar angreps av stora rovdjur

Den sammanlagda ersättningen beviljad av länsstyrelserna för skador orsakade av stora rovdjur på tamdjur 2010 uppgick till 711 000 kronor. Det visar en sammanställning av Viltskadecenter.

Av de skador som orsakats av fredade rovdjur betalades 468 000 kronor ut till skador orsakade av varg, 189 000 till skador av lodjur, 45 00 till skador orsakade av björn samt 8 000 kronor till skador av kungsörn.
Totalt angreps 38 hundar av fredade rovdjur 2010 i situationer som inte handlade om jakt på rovdjuret ifråga. 21 av de angripna hundarna attackerades av varg och 20 av hundarna dödades vid attackerna. Flesta hundar (7) dödade av varg i Dalarna följt av Gävleborg (6), Västra Götaland (3) samt Värmland (2).

Skador på tamdjur
Under 2010 angrep fredade rovdjur 342 får (vid 97 angrepp), 20 nötdjur (vid 13 angrepp) och 4 getter (vid 4 angrepp).
2010 beviljade länsstyrelserna dessutom totalt 1 039 000 kronor ur Viltskadeanslaget för åtgärder som syftar till att förebygga skador av rovdjur.

Källa:Viltskadecenter

onsdag 20 april 2011

Bäver

Under kvällen tog jag ett bäverpass, jag tänkte åka upp till Skaltjärn men Holmsjövägen var väldigt dålig.
Det blev att ta sig ner till Älven, och passa där.
Isen har gått och vårfloden lever sitt liv.
Hur slutatde jakten?
Bävern - Pilo 13 1-0.
Bättre lycka i morgon.

fredag 15 april 2011

Pilo 19

Pilo 19 med en tjur skjuten på Räbbmyren 2005-09-07

tisdag 12 april 2011

Rast

Pilo 10 och Pilo 11 rastar vid Räbbmyren.

Vad får du skjuta?

Med kulpatroner i klass 1 får du jaga samtliga viltarter.

Med kulpatroner i klass 2 får du jaga samtliga viltarter
utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin.

Med kulpatroner i klass 1 får du jaga samtliga viltarter UTOM älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver
.
Med kulpatroner i klass 2 (kaliber 22/salongsgevär) får du jaga vildkanin, iller, mård, mink, hermelin, vessla, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam) möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast (snöskata ), koltrast, stare, gråsparv och pilfink.

Turgubbe, eller..?

Älgar ser inte så bra, men har en väl utvecklad hörsel. Turgubbe, brukar man kalla den passkytt som nästan alltid får älg på sig. Men det handlar mer om hur man uppträder på passet än på tur. Skramlar du med termosen och matlådan, pratar i radion eller sitter och täljer träpinnar har du garanterat mindre chans att skjuta älg än den som sitter tyst och stilla. Lyckosamma älgjägare har bra passlim, brukar man säga.

Så här skärper du själv upp din kniv med ett bryne

Lägg brynet över eggen i den vinkel som slipningen har (brukar vara 15-20 grader).
För brynet i lugna cirklar över eggen på båda sidor tills skärpan kommer tillbaka.
Det är bättre med något för liten vinkel än för stor. I det senare fallet blir eggen förr eller senare trubbig.

Åtelkamera

Därför jagar vi

Under den längsta delen av den tid vi människor funnits på jorden har vi varit jägare. Att jaga är ett naturligt sätt att leva.
Andjakt vid en insjö när solen går ned. Fågelhundarnas arbete på det höstfärgade fjället. Tunga älgspår i mossan, eller - harjakt i nysnö. Jakten erbjuder jägarna många glädjeämnen och naturupplevelser. Även om själva jagandet är kärnan är det inte det enda som ger jägaren upplevelser och stimulans. Viltvård, hundträning, skytteträning är andra viktiga inslag i jakten. Till jakten hör också tillvaratagandet av bytet, antingen det handlar om att laga till en älgstek eller bereda ett rävskinn. Viss jakt är också nödvändig för att begränsa de skador viltet kan ställa till med, exempelvis trafikskador, skador på skog och gröda. Jägare emellan behöver man inte förklara eller försvara jakten. Idag finns det dock många människor som lever långt från jakten och naturen. Här några argument som kanske kan hjälpa till att förklara "jaktens själ":

Vi har våra rötter i jakten. Under den längsta delen av den tid vi människor funnits på jorden har vi varit jägare. Att jaga är ett naturligt sätt att leva.
Jakt är ett sätt att uthålligt skörda ett överskott som naturen ger. En betydelsefull del av jaktskickligheten är att nyttja den resursen klokt och inte ta ut mer än naturen producerar.
En viktig del av den jaktliga upplevelsen är att jaga med etik. De regler nöjesjägarna jagar efter är betydligt hårdare än de villkor som råder i naturen.
I den jaktliga känslan ingår också tillfredsställelsen att själv kunna hämta sin mat från naturens skafferi och laga till den. Viltet har levat ett naturligt liv fjärran från djurfabriker, antibiotika och andra konstgjorda sätt att hantera djur.
Att jaga tillsammans är ett naturligt sätt att umgås. I jaktlaget blir man bedömd efter hur god jägare och kamrat man är, inte efter social position gods och guld.
Jakt är också naturupplevelse. Många jaktdagar är det enda "bytet" minnen av upplevelserna i skog, på fjället eller i skärgården.
Den trognaste jaktkamraten är hunden. Mycket av jaktlyckan ligger i att träna sin hund och glädjas åt hans arbete.

Skriven av jägarförbundet.

Sätta ut saltstenar

Att sätta ut saltstenar för älg och rådjur är en enkel och billig åtgärd för viltets trivsel.
Börja med att såga av en trädstam på cirka en och en halv meters höjd över marken. Såga sedan ett kryss med motorsåg ner till cirka 30 centimeters djup i stubben!
Tälj därefter till en pinne i lämplig dimension och slå ner den mitt i krysset, så att den sitter stadigt. Trä slutligen saltstenen (ett vanligt tiokilosblock med genomgående hål)på pinnen. Det av regn och luftfuktighet lösta saltet kommer att rinna längs stammen och ner utmed stubbens rothalsar, där djuren gärna slickar och även äter av den saltbemängda jorden. Den avsågade trädstammen bör hålla minst 20 centimeter i diameter. Det ger stor slickyta och förhindrar att saltlösningen droppar direkt ner på marken.
Lämpligt trädslag är gran, tall eller björk. Om man väljer gran eller tall bör trädstammen barkas innan stenen sätts på plats. En saltsten räcker normalt cirka ett halvår. Även om man inte genast sätter ut en ny sten så snart den gamla är förbrukad,
så gör det inte så mycket. Den avsågade trädstammen är så insaltad, att djuren ändå lång tid efteråt regelbundet besöker den och slickar och gnager på den salta veden.