lördag 23 mars 2013

Mer statistik.

Bästa tiden att skjuta en älg på våra marker.

Tittar man på medeltiden mellan år 2000-2012 så är det klockan 08:50.
         ÅR      Medeltid
2000 09:54
2001 09:20
2002 09:18
2003 08:26
2004 08:32
2005 08:22
2006 09:23
2007 07:45
2008 07:45
2009 09:04
2010 08:40
2011 09:54
2012 08:27

Av dom 146 som vi skjutit är 130 stycken av dom fällda innan kl 11:00.
Endast 16 st är efter klockan 11:00

torsdag 21 mars 2013

Lite statistik.

Statistik över avskjutningen 2000-2012.
Vi har under dessa år skjutit 146 älgar
56 st eller 38% av dom är Tjurar
41 st eller 28% är kor
49 st eller 34% är kalvar




 
 
 





Pilo 6 med sin tjur

Pilo 6 sköt denna tjur på Torstens myr 2007-09-04

onsdag 20 mars 2013

Vad har man för nytta av att använda ljuddämpare?

Sverige har haft en väldigt restriktiv syn på användandet av ljuddämpare förut. Man ansåg att ljuddämpare skulle både underlätta för olovlig jakt ”tyst jakt” samt att det kunde användas till brott av olika slag. De få som förut lyckades få tillstånd till ljuddämpare för sina jaktvapen hade först behövt förlora hörseln och sedan med hjälp av läkarutlåtande ansöka om special tillstånd att inneha ljuddämpare. Krångligt och helt snedvrängt.

För att förstå varför man nu, fr.o.m. januari 2007, tillåter ljuddämpare för jaktändamål måste man först förstå vad en ljuddämpare gör. Vi blir lätt påverkade av actionfilmer där hjälten skruvar på en ljuddämpare på sin pistol och sedan skjuter ljudlöst. Detta är omöjligt med jaktvapen av grövre kaliber dvs. klass 1 och klass 2 eftersom ljuddämparen tar endast bort/dämpar mynningsknallen. Sedan följer en ljudbang som ett resultat av att kulan passerar ljudvallen. De flesta av jaktammunitionen lämnar vapnet med 800-900m/s alltså nästan 3 gånger ljudets hastighet. Ju snabbare kulan flyger desto mer pressar den luften och knallen blir högre. För att man skall komma upp i tillräckliga energimängder (2700J med 9g kula alt. 2000J med 10g kula vid E100) måste kulan flyga med dessa hastigheter. Därmed kan man aldrig jaga tyst; vilket ju aldrig har varit meningen.

Vad beträffar ljuddämpare till pistoler och klass 3 och 4 jaktvapen är det fortfarande olagligt att använda ljuddämpare. Detta är också vettigt eftersom de som har pistolskytte som hobby kan alltid ha hörselskydd. Klass 3 och 4 vapen har redan en så liten knall eftersom kulan oftast har en hastighet nära ljudvallen samtidigt som det inte finns något behov av högre hastigheter. Ljuddämparen skulle vara onödig och den skulle kunna ge möjlighet till tyst jakt; vilket ju inte är meningen med jakt.

Vad har man då för nytta av att använda ljuddämpare?
Ljuddämparen tar bort en stor del av det – av jägaren – upplevda ljudet eftersom mynningsknallen minskar/försvinner helt. Det blir inte helt tyst men tillräckligt tyst för att inte skada hörseln på skytten eller jaktkamraten vare sig det är en hund eller en annan jägare.
Källa: svenska-artiklar.

Ordspråk

måndag 18 mars 2013

Undvik att skjuta på fri hand och långa avstånd!

Ryckig avfyring är ett vanligt fel vid frihandsskytte, små rörelser vid mynningen ger stora fel vid målet. 

Tabellen visar ungefär hur mycket träffläget förflyttas om skytten vinglar, darrar eller rycker till med mynningen i skottögonblicket.


Skjutavstånd 80 meter 200 meter
Mynnings vingel cm 0,5 Träffläges förflyttning cm 60 Träffläges förflyttning cm 140
1,0 115 285
2,0 230 570

Kur byggd av Pilo 3


söndag 17 mars 2013

Svar på frågan.

Accepterar du att varg sätts ut där du bor?
Ja 20%
Nej 80%

Nytt beslut för jaktområden under älgjakten 2013

Minsta arealen för att få bilda ett licensområde för älg behålls oförändrad till 200 hektar även under älgjakten 2013. Det här innebär att 200 hektar räcker för att få skjuta en älgkalv under ordinarie jakttid.
Ja
– Vi vill ha möjlighet att testa 200-hektarsgränsen ett jaktår till och sen utreda vilken effekt det får på älgstammen. Det här ger jaktlagen ett år till att samarbeta och skapa större jaktområden, säger Jonas Bergman, viltförvaltningsutvecklare vid Länsstyrelsen Dalarna.
Är jaktområdet mindre än 200 hektar så räknas det som ett oregistrerat område. Istället för minst en garanterad älgkalv under hela jaktiden, gäller i stället en fri kalvjakt under fem jaktdagar eller kortare. Beslutet om jakttidens längd för de olika jaktområdena och oregistrerade områdena beslutas av Länsstyreslen senare i vår.

måndag 11 mars 2013

Mård attackerade fotbollsspelare

En som från och med nu vet vad det innebär är Zürich-spelaren Loris Benito som blev biten av en mård under ligamatchen mot Thun på söndagen.
Mården kom inspringande på planen och när Benito tacklade den bet den honom i fingret.
 
Bråka inte med en mård om du inte behöver, framför allt om han håller på Thun.

 
Hur slutade matchen?
Zurich  - Thun 4-0.
Benito - Mården 0-1
 
 

söndag 10 mars 2013

Älg på lock med skott.


Skjutregler för Björnpasset

  • Skjutningen består av 3 serier om 4 skott
  • Mot stillastående sidofigur på 80 meter. Jägaremässigt stöd skall användas
    4 skott inom 40 sek. Godkänt: alla 4 träffar inom träffområdet
  • Mot stillastående sidofigur på 40 meter. Jägaremässigt stöd får användas
    4 skott inom 40 sek. Godkänt: Alla 4 träffar inom träffområdet.
  • Mot stillastående frontfigur på 20 meter. Fristående skytte, skjutkäpp får användas.
    2 skott inom 4 sek från första skottet. Inga träffkrav.
    Regler

onsdag 6 mars 2013

Flå älg fort och fel.


Tillfällig vapenamnesti fram till maj

Just nu pågår en tillfällig vapenamnesti i landet. Man kan helt anonymt lämna in vapen och/eller ammunition till polisen.Det kan till exempel handla om gamla vapen som någon har haft liggande i garderoben. Möjligheten att lämna Vapen eller ammunition kan lämnas in till polisen utan att den som lämnar riskerar att straffas. Inga frågor kommer att ställas, säger Rikspolisstyrelsen.
Sverige har haft två tillfälliga vapenamnestier tidigare, 1993 och 2007.
Då lämnades nästan 30 000 vapen och 29 ton ammunition in till polisen.
Vapenamnestin pågår fram till den 31 maj 2013

torsdag 28 februari 2013

Flest vapenägare i Norrland

Cirka sex procent av svenskarna äger vapen. Flest av dem bor i Norrland.


Nyhetsbyrån Siren har kartlagt hur vapenägandet ser ut i Sverige. Enligt sammanställningen äger ungefär sex procent av hela befolkningen vapen.
Flest av dem bor i Jämtlands län, där hela 17,5 procent av invånarna är registrerade som vapenägare. Det motsvarar 596 vapen per tusen invånare.
Näst högst andel vapenägare finns i Norrbotten, med 16,2 procent, och Västerbotten med 13,1 procent.
I de tre storstadslänen finns det minst andel vapenägare, där bara mellan tre och fem procent äger vapen.
Sverige har sedan tidigare haft en relativt hög placering på listan över länder där flest andel av befolkningen äger vapen.

Varg jakten med Amos Persson.


lördag 23 februari 2013

Geväret som aldrig missar

Geväret som aldrig missar
Jaktgeväret XS3 kan bara skjuta när det förvalda målet syns i hårkorstes mitt. Foto: Tracking Point
 
Med en teknik utvecklad av det amerikanska företaget Tracking Point ska det bli omöjligt att skjuta bom. När inte målet syns i siktets hårkors är avtryckaren låst.
Innan skott siktar man in sig och låser med en knapp en röd rektangel i målet. Den fixeras på målet och gör att geväret bara kan avlossas när den röda rektangeln åter syns i hårkorset, enligt en video på Youtube.

Källa: Ny teknik

 

       

onsdag 20 februari 2013

Sju lodjur får skjutas i Västernorrland

Högst sju lodjur får skjutas i Västernorrlands län under vårens jakt. Jakttiden är 1 mars-15 april. Fällfångst är inte tillåten vid årets jakt.

Den som vill jaga lodjur i vinter måste registrera sig som lodjursjägare i jaktregistret om du tillhör ett jaktlag, men inte vet vem som kommer att vara utsedd jaktledare jagar ensam.
Om utsedd jaktledare finns och det står klart att jaktledaren kommer att leda jaktlaget under året, så räcker det att jaktledaren registrerar sig. Jaktledaren ansvarar då för all information och rapportering till myndigheter och till jägarna i jaktlaget. Registrering gäller bara innevarande säsong och kan göras fram till att lojakten för året är slut.
Registrering kan ske via Naturvårdsverkets webbsida https://ripan.naturvardsverket.se/ripanweb/ eller via telefon (talsvar 0771-18 34 11).

tisdag 19 februari 2013

Tänkvärt om jakttorn

Jakttorn är bra att ha av många olika anledningar. Men de juridiska konsekvenserna av att bygga och använda jakttorn är det kanske inte många jägare som reflekterar över när man står där med hammaren i högsta hugg.
Först måste man ställa sig frågan om man över huvud taget får bygga ett jakttorn. Krävs det bygglov? Svaret är nej, inte för ett normalt jakttorn.
Ligger jaktmarken i ett naturreservat eller annat skyddat område kan saken komma i ett annat läge. Där kan det råda förbud mot att bygga jakttorn eller att bygga i annat än naturmaterial.
Jaktarrendatorer bör fråga markägaren om vad som gäller på marken. Att fråga innan man uppför ett jakttorn kan till exempel vara en skyldighet enligt jakträttsavtalet, men det kan även av andra anledningar vara klokt att komma överens med markägaren.
Till exempel krävs markägarens tillstånd om skjutgator ska röjas, liksom att denne måste ge sitt medgivande om man vill ta naturmaterial på marken till att bygga jakttornet.
Vem äger tornen?Bra är också att klargöra ägarfrågan. Om jägarna bekostat materialet och själva stått för byggnationen så är det naturligtvis jägarnas torn, men om materialet kommer från markägarens skog får man en slags samäganderätt till jakttornet.
Det bästa är om sådana frågor hanteras i jakträttsavtalet, så att inte ord står mot ord när avtalet upphör.
Vad händer med de uppförda tornen när jaktavtalet upphör och jägarna måste lämna marken? Om man inte har kommit överens om annat så får och ska jägarna då ta bort sina jakttorn. Skulle inte jägarna göra det, och markägaren vill ha bort tornen, får denne inte flytta dem själv utan måste begära handräckning från kronofogden.
Skulle det vara tvärtom, att markägaren vägrar jägarna tillträde till marken och hindrar dem från att ta jakttornen därifrån, får jägarna i stället begära handräckning.
Har man i detta läge samäganderätt till tornen uppstår problem, för det går ju inte att dela dem hur som helst!
Det är inte så ovanligt att markägare och jägare hamnar i tvist om tornen när avtal upphör. Den som då tar sig själv rätt att exempelvis hämta tornen kan begå brott, så det gäller att noga tänka sig för.
Samma huvudprinciper gäller inom ett jaktlag, om medlemmarna inte har hanterat dessa frågor i stadgarna för en jaktklubb eller genom avtal.
Torn nära jaktgränsSka torn placeras i närheten av en gräns är det bra att redan innan de ställs ut ta kontakt med jaktgrannarna.
Några formella regler för hur nära en gräns man får placera ett jakttorn finns inte, men däremot ställs andra krav i jaktlagstiftningen som förhindrar olovligt lockande av vilt. Ju närmare en gräns man jagar desto större risk är det för ett olovlickt lockande. Det kan gälla till exempel åteljakt på vildsvin.
Säkerheten är en annan aspekt man måste tänka på vid placering av ett jakttorn. Det är ju inte så bra om två jaktgrannar har torn så placerade att de kan skjuta på varandra!
Som alltid är samarbete och samförstånd bra. Det underlättar om man i förväg klargjort med jaktgrannen hur man ska göra om vilt som påskjutits går över gränsen om jakttornet står nära, både vad gäller vem som ska ha viltet och hur man ska göra vid ett eventuellt eftersök.
Ansvar för jakttorn
Sist, men inte minst, så måste man tänka på att underhålla sina jakttorn!
Om någon klättrar upp i ett jakttorn och på grund av tornets dåliga skick eller felaktiga konstruktion fallar ned och skadar sig själv eller vapnet, så kan den som uppfört jakttornet hållas ansvarig.
Detta följer av allmänna skadeståndsrättsliga principer, men är inte prövat av domstol ännu, så mer exakt än så går det inte att säga vad som gäller.
Många tror att en skylt om att jakttornet "beträds på egen risk" friar från ansvar, men så enkelt är det inte. Alla kan inte läsa en sådan skylt, som till exempel barn och personer som inte kan svenska.
Generellt kan sägas att varnings- eller förbudsskyltar inte fritar jakttornsinnehavaren från ansvar för ett illa byggt eller ett dåligt underhållet jakttorn. Däremot kan sådana skyltar innebära att ett skadeståndsansvar jämkas. När ett jakttorn börjar bli dåligt bör man därför montera ner det innan en olycka inträffar.
Källa:Svensk Jakt

måndag 18 februari 2013

Transport.

Pilo 7 får se upp, fler vill ha priset som årets transportör.
 
 

lördag 16 februari 2013

Träning + Björpass

Idag har det varit aktiviteter vill jag lova.
Pilo 13 och 20 har tränat på älgbanan och skjutit Björnpasset.
Tidigt?
Kanske, men har man tillgång till inomhusbana så är det inga fel.