tisdag 15 januari 2013

Autogiro, största insatsen du kan göra.

Visste du att en av de största utgifterna Jägareförbundet har
är portokostnader för avier. Om man därtill lägger resursslöseriet
det innebär så är det ännu naturligare att betala medlemsavgiften
via autogiro. Vi är ju ändå en förening som arbetar för natur och
miljö. Det fina är att det underlättar för dig som medlem också.
Du kan glömma medlemsavgiften eftersom den dras automatiskt.
Du kan välja att dela upp betalningen så att den dras 1, 2 eller 12
gånger per år. Fyll i formuläret nedan så kommer du igång direkt.
Källa jägar förbundet

Följ länken
https://kampanj.jagareforbundet.se/autogiro/

måndag 14 januari 2013

Jakttornets dag

Varje år den 28 juli firas Jakttornets dag.

Varför vi firar denna dag?

Jakttornets dag är till för att uppmärksamma de många jakttornen. Under dagen kan man besiktiga dem, se till att de mår bra, renovera och flytta dem om så krävs, röja upp kring passen så sikten blir bättre, märka upp och fixa stigen fram till tornet så det blir lättare att smyga dit. Man kan också rapportera in hur många torn man har till svenskajakttorn.se!

Källa: Svenska jaktorn

måndag 7 januari 2013

15 fakta du kanske inte visste om älgen

1. Hur märkligt det än är så tappar ju älgtjuren sina horn varje år och nya måste växa ut. Har man sett en älgtjur med stora skovelhorn så inser man att hornen måste växa ganska snabbt. Och det gör de! Tillväxten av nya horn är som störst på våren och sommaren, och då kan hornen växa 19 millimeter på ett dygn. På längden.

2. Carl von Linné gav älgen sitt latinska namn (Alces alces) 1758. Själv såg han aldrig någon vild älg, trots sina många resor runt om i Sverige. Det närmaste han kom en älg var en tam sådan, som fanns hos landshövdingen i Vänersborg och som Linné besökte under resan till Västergötland 1746.

3. Hittar man svampen älg-legeskål så vet man att här har en älg varit framme och kissat. Svampen växer nämligen bara på sådana platser. Det finns två arter av den här svampen, orangefärgad älglegeskål och mörk älglegeskål.

4. Till skillnad från andra hjortdjur tar älgen gärna daglega i sitt betesområde, det vill säga mitt bland maten. Den lägger sig direkt, utan att trampa eller sparka ned växtligheten.

5. Älgen är det enda hjortdjur som har så kallat hakskägg. Hakskägget är en hudflik med långa hår. Även älgkorna bär hakskägg, dock inte lika välutvecklat som hos tjurarna. Hakskäggets utseende förändras med älgens ålder. Under antiken trodde man att älgen förvarade vatten i en skinnpåse under hakan och att älgen använde detta vatten för att försvara sig mot fienden. Vattnet var då hett, av älgens kroppsvärme.

6. Mätningar har visat att älgens hår (som är ihåligt och luftfyllt för att isolera bättre) håller värmen så bra att när det är minus 16 grader ute så är temperaturen på huden 24 grader.

7. Älgen har en stor mule med en stor och överhängande överläpp. På 1500-talet trodde man att älgen var tvungen att gå baklänges när den betade eftersom överläppen var i vägen.

8. Om du ska översätta ordet älg till engelska så kan det bli lite förvirrande. På amerikansk, australiensk och nya zeeländsk engelska heter arten nämligen moose, men på brittisk engelska heter arten elk. Säger du elk till en amerikan så tror denne att du pratar om kronvilt, eftersom det nordamerikanska kronviltet kallas för wapiti eller elk.

9. Den vita strimman mellan låren avslöjar om det är en ko eller en tjur. Det är bara hondjur som har en vit strimma och den syns tydligt redan på älgkalven.

10. Älgtjurarna tappar ofta sina horn inom samma område år från år, och de båda hornen ligger ofta ganska nära varandra. Hittar man ett horn så kan man ”ringa” och försöka hitta det andra.

11. Älgens spillning ser ut som ovala små kulor. Man räknar med att älgarna lämnar 14–17 högar med kulor per dygn under vintern. Om man räknar att det finns cirka 20–40 kulor i varje hög så kan det alltså bli mer än 600 älgpluttar! En vuxen älg äter 6–10 kilo föda per dygn under vintern. Mängden gäller färskvikt, det vill säga färska växtdelar. På sommaren är mängden föda två till tre gånger större, det vill säga att älgen äter 12–30 kilo per dygn.

12. Älgar finns inte på Gotland. Något man kanske inte tänker på eftersom älgen annars finns i alla delar av Sverige.

13. Framklövarna är större än bakklövarna. De är också bredare. Älgen rör sig mest i skritt och trav och bakfoten sätts oftast i framfotens spår, något som är energibesparande, särskilt i snö.

14. Även älgar kan få så kallade perukhorn. Det är inte lika vanligt på älg som hos rådjur, men det förekommer. Perukhorn är horn som inte fejas, utan fortsätter att växa. Anledningen är ofta en skada i testiklarna så att produktionen av testosteron upphör. En älgtjur dör så småningom av en sådan skada.

15. Taggantal räknas på den sida av hornet som har flest taggar. Har den ena sidan sju taggar och den andra åtta, så är det en udda sextontaggare.

Källa Svensk jakt

onsdag 2 januari 2013

Grundläggande radiokunskap


DIN PLACERING
Får du ett dåligt radioläge kan du öka din räckvidd genom att byta antenn. Bästa räckvidden uppnås vid optisk sikt mellan antennerna. Ur radiosynpunkt bör du placera dig så högt och fritt som möjligt.
RADIONS PLACERING
När du har radion i en radioficka skall antennen vara fri från kroppen och över axeln. Detta underlättas med en bärsele. När du håller i apparaten blir jordplanet bättre och därmed ökar räckvidden.

RADIONS HANDHAVANDE
För att var säker på att alla skall hinna uppfatta ditt anrop så kan du hålla inne sändningstangenten någon sekund innan anrop. Tala i normalt röstläge tre centimeter framför högtalaren. Se till att radions inställningar är riktigt gjorda.


DÄMPNING AV RADIOSIGNAL
När en radiosignal går genom luften förlorar den en del av sin energi till den omgivning den passerar. Således är dämpningen minst över fria ytor och speciellt över vatten. Däremot dämpar skog och kuperad terräng betydligt. Markens och luftens fuktighet påverkar räckvidden, som också varierar med årstiderna.
RADIOSKUGGA
Befinner man sig bakom ett brant berg eller en höjd kan förbindelsen vara dålig. Någon skarp gräns för radioskugga existerar inte för radiovågor. För att motverka radioskugga bör du om möjligt placera dig mer än tio gånger längre bort än hindrets höjd.

OLÄMPLIG PLACERING
En järn- eller betongkonstruktion, eller en högspänningsledning dämpar avsevärt radiosignalen.

STÖRNINGAR
Åska, skyfall eller snöoväder kan påtagligt minska räckvidden. Elstörningar från till exempel motor, belysning och järnväg kan också störa radiosignalen.

Källa: Zodiak

måndag 31 december 2012

söndag 30 december 2012

Hur länge kan köttet ligga i frysen?




Köttet kan ligga i fysen hur länge som helst, men ska köttet fortfarande vara okej så ska man nog kolla lite på hållbarhetstider.



Älg, rådjur, kron-, dovhjort 24–30 månader

Vildsvin 6–10 månader

Björn, bäver 10–12 månader

Hare, kanin 24 månader

Inälvor 6–8 månader

Änder, gäss 10–12 månader

Tjäder, orre, ripa, järpe 24–30 månader

Fasan, rapphöna, duva, nötskrika 24–30 månader

Mata fåglarna i vinter

Byten från höstens jakter kommer väl till pass för fåglarna,
Fett ger snabb energi för mesar och hackspettar under kalla vinterdagar och fågelmatning är ett bra sätt att utnyttja njurtalg och andra feta bitar från höstens jakter.
Det gör inget om det följer med en del kött; protein är också hårdvaluta för småfåglarna under den här delen av året. Ett enkelt sätt att hänga upp späcket är att använda hönsnät och forma det runt bitarna. Då får man dessutom en upphängning som står emot ekorrar, skator och andra som vill komma åt de lockande bitarna för att ta med dem.

onsdag 19 december 2012

Gevär


Gevär (från tyskans Gewehr, ursprungligen wehren, 'värja sig') är i dag ett svenskt samlingsbegrepp för de flesta typer av tvåhandseldvapen. Ursprungligen användes begreppet om allahanda vapen, men på 1700-talet började den nuvarande betydelsen av ett tvåhandseldhandvapen att ta över. Inom såväl tyskt som svenskt kavalleri fortlevde dock den allmänna betydelsen "vapen", så att sabel, pallasch och värja kallades "gevär" i alla kommandon ända tills kavalleriregementena upplöstes på 1920-talet. Denna tradition har fortsatt inom de organisationer som vårdar kavalleritraditioner, såsom Kronprinsens husarregementes minnestropp och föreningen Smålandshusarer.

 En föregångare till geväret var den "lätta" hakebössan, halvhaken eller haken, (15-20 kg) som förekom i slutet av 1400-talet. På grund av vapnets vikt var man tvungen att ha särskilt skjutstöd. Under 1500-talet gjordes vapnet lättare och en avfyrningsmekanism (luntlås och senare hjullås) infördes. Haken kallades nu musköt men var fortfarande så tung att man måste använda en "gaffelkäpp" som stöd under pipan. Under 1600-talet gjordes musköten allt lättare så att de kunde användas utan gaffel. Då man omkr. 1700 allmänt införde bajonetter, utrustades musköterna med sådana liksom också med flintlås och man började kalla musköten gevär. Under 1810-talet och framåt började flintlåset successivt ersättas av slaglåset som gav säkrare tändning även i fuktigt väder då flintlåset ofta klickade, slaglåset gav också en snabbare tändning av drivladdningen i pipan.

 Gevär med räfflade pipor var allmänt i användning från mitten av 1800-talet. Räfflingen gav kulan rotation och en stadig gång genom luften. De tidigare sfäriska kulorna ersattes med avlånga ovala kulor varvid kulornas precision ökades. Den därvid förlängda kulan gav en kraftigare rekyl, och då man samtidigt ställde allt högre krav på hög utgångshastighet och kraftiga krutladdningar, började man på 1860-talet att minska kalibern till 10,5-18 mm och sedan man infört röksvagt krut på 1880-talet till 6,5-8 mm. En förutsättning för detta var enhetspatroner och bakladdade gevär.

Fin dosa

                                           Men vem är nr 40?

lördag 15 december 2012

Fler kanaler på 31 MHz-bandet

Den 1 oktober i år utökade Post- och telestyrelsen, PTS, den licensfria radion på 31 MHz, som bland annat använd som jaktradio, till att omfatta 40 licensfria kanaler. Samtidigt höjdes effektgränsen från 4W till 5W.
– Det är tillåtet att ansluta 31 MHz-radion till en fast placerad basantenn på till exempel jaktstuga, jakttorn eller fjällstuga för att få betydligt längre räckvidd. En av de gamla kanalerna, frekvens 31.570 MHz, är inte längre licensfri, Heidar Kargar vid PTS i ett pressmeddelande.
Användning av just den kanalen kräver i fortsättningen tillstånd från PTS. Avgiften för ett sådant tillstånd är för närvarande 415 kronor per år. Vid flera apparater tillkommer 115 kronor per år och apparat. Källa: Svensk lajt

onsdag 12 december 2012

Så här gör du om du kolliderar med vilt

Enligt § 26 i Jaktlagen och § 40 i Jaktförordningen måste en sammanstötning mellan motorfordon och björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn rapporteras till polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Platsen för sammanstötningen måste också markeras. Att inte anmäla en sammanstötning är straffbart och belagt med böter.
Det vilt som du har kolliderat med kan antingen ligga dött på plats eller ha gått vidare mer eller mindre skadat. Skadat och trafikdödat vilt ska omhändertas.
  • Placera ut varningstriangel så att inte fler olyckor händer.
  • Markera alltid olycksplatsen så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.
  • Ring 112 och anmäl olyckan.
  • Även om viltet ligger dött på platsen ska markering ske som information till andra trafikanter att olyckan är anmäld till polisen.
  • Häng upp markeringsremsan på den sida av vägen som viltet försvann efter kollisionen.
  • Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. Informera polisen om detta.
  • Om möjligt avlägsna döda djur från vägbanan, men tänk på din egen säkerhet.
  • Försök inte att själv göra ett eftersök, djurets lidande kan förvärras.
  • Försök inte att själv avliva det skadade djuret om du inte har den kunskapen.
  • Om du har kört på en hund, försök aldrig att avliva den, låt veterinär avgöra.
Vid anmälan till polisen ska du förutom sedvanliga person- och fordonsuppgifter tala om:
  • Olycksplatsen - vägnummer, ort, kännemärke.
  • Hur olycksplatsen är markerad - markeringsremsa, plastkasse etc.
  • Viltslag - rådjur, älg, vildsvin.......
  • Viltets flyktväg - i vilken rikting djuret försvann.
  • Detaljerad väg-/platsbeskrivning för olyckan, gärna en GPS-position eller om det är möjligt, nollställ bilens trippmätare och kör till en plats där du känner igen dig (exv. vägkorsning, kyrka, rastplats) och läs av trippmätaren. Det förekommer tyvärr mycket ofta att platsangivelsen är felaktig vilket ofta leder till att ett skadat djur ligger länge och plågas.
  • Ett bra sätt att veta var man befinner sig är att läsa av koordinaterna i Nationella Viltolycksrådets app som finns för nedladdning till Iphone och Android.
För de människor som arbetar med eftersök av trafikskadat vilt är dina uppgifter som trafikant mycket viktiga för att ett bra eftersök ska kunna genomföras och ett svårt skadat djur ska slippa ett långt lidande.
Vid kollision med övriga viltslag, utöver de ovan nämnda, gäller inte någon formell anmälningsplikt till polisen. Om man har kolliderat med ett mindre djur ska man se till att djuret blir avlivat och om möjligt avlägsnat från vägbanan, men som tidigare nämnts tänk alltid på din egen säkerhet.
  • Att kollidera med ett vilt djur kan hända oss alla.
  • Att inte anmäla en viltolycka till polisen är ett brott.

Innan Brunte

Innan vi skaffade Brunte fick man dra.
Detta är några år sedan.


måndag 10 december 2012

Historia

En mycket knubbig kund provade en rymlig, knallgul regnrock i en sportaffär, medan en gammal jägare roat tittade på. När kunden lade märke till hans roade min sa han:
- När jag traskar upp på berget i gryningen kommer de andra jägarna i alla fall inte att förväxla mig med en älg.
- Det stämmer, sa den gamle. De kommer tro att solen går upp.

Ny fråga på bloggen.

tisdag 4 december 2012