Pilo 9 uppe vid Bengts torn

Jag tror att kortet är taget någon gång runt 92.

Storälg skjuten av Pilo 15.

Pilo 20 med sin fyra från Dikamyren

Baken

Pilo 22 glad skytt

Pilo 22 med sin första älg.
Jag tror att det var på Torbjörns frötalhygge.

Pilo 24 trotsar regnet.

Tjur skjuten på Englundshygge 2002-09-11

På årsdagen av 9-11 sköt Pilo 10 och 13 denna tjur på Englundshygge.

Lön

Hornbedömning

Horn som uppenbart är att hänföra skovelhorn eller stånghorn skall mätas enligt formeln för respektive horntyp. Alla mellanformer där tveksamhet kan råda liksom skovelhorn med långa kraftiga taggar skall mätas enligt båda formlerna och hornet klassificeras som den typ vilken ger det högsta poängtalet.

Mätningen sker på 0.1 cm när. Längd-, bredd- och omkretsmått skall tas med ett noggrant anliggande, tunt, måttband. (0.05 - 0.09 poäng avrundas uppåt till 0.1 poäng.)

Önskar ägaren till en trofé erhålla hornmedalj skall hornet mätas av tjänsteman vid länsjaktvårsförening eller av länsjaktvårsförening förordnad mätningsman.

Poängfordringar för Svenska Jägareförbundets hornmedalj:

Brons 250 - 274.9 poäng

Silver 275 - 299.9 poäng

Guld 300 poäng och mer

Här nedan följer en beskrivning över hur du ska gå till väga när du värderar din trofé, längst ner finns en bild där du ser var du ska ta måtten. Nummren på bilden är siffran för aktuell rubrik.

1. Stångomkrets

Summan av båda stängernas omkrets. Stångens omkrets mätes ca 4 cm från rosenkransens yttersta kant med väl åtdraget band.

2. Utlägg

Utlägget är det största avståndet mellan en tagg på det ena hornet och motsvarande tagg på det andra hornet.

3. Vertikal hornlängd

Medeltalet av båda hornens vertikala längd. Vertikala längden mäts på hornets yttre (konvexa) sida från översta spetsens topp till mest avlägsna hornspetsen i hornets nedre del. Om så behövs vikes bandet.

4a. Skovelbredd

ENDAST SKOVELHORN. Summan av båda skovelbredderna. Skovelbredden mäts på utsidan av hornet där största bredden ovanför stången är tillfinnandes.

4b. Taggomkrets

ENDAST STÅNGHORN. Summan av omkretsarnapå högst fem taggar på varje horn. De längsta taggarnas omkrets mätsexakt på mitten av respektive taggs längd.

5. Taggarnas medellängd

Medellängden av samtliga taggar.

a) Skovelhorn:

Om medellängden är mer än 5 cm antecknas det framräknade värdet - dock högst 15 poäng.

b) Stånghorn:

Det framräknade värdet antecknas.

6. Taggantal

a) Skovelhorn:

Varje tag utöver 10 ges 1 poäng.

b) Stånghorn:

Varje tag ger 1 poäng - dock får högst fem taggar på varje horn medräknas.

För att hänsyn ska tas till hornutbuktningen eller avstångad tagg vi värdering enligt punkerna 4b, 5, eller 6 ska längden mätt enligt punkt 5 uppgå till minst 2 cm.

7. Avdrag för fel

(Skall användas restriktivt endast i uppebara fall)

a) Olikheter i tagglängd:

Horn med taggar av så varierande längd att hornet ger ett oskönt intryck erhåller intill 5 minuspoäng

b) Osymmetri hos hornet:

Horn med skovlar/stänger som sinsemellan är så osymmetriska att hornet ger ett oskönt intryck erhåller intill 3 minuspoäng.

Här nedan är en bild som förklarar hur du ska ta måtten. Måtten anges på bilden med den siffra som står för aktuell rubrik.

Magsjuka

Pilo19 med en fin tjur.

Pilo 19 sköt denna 8 taggare 2005-10-15.
Platsen var Älgamon.

Trofé

Älgskylt från Kanada.

Ljuddämpare.

En ljuddämpare på ett gevär reducerar ljudet när vapnet avfyras. Vissa ljuddämpare är inbyggda i vapnet medan andra är monterbara på vapnets pipa. En del kan även minska mynningsflamman när skottet avlossas, dessa brukar kallas ljud- och ljus-dämpare (flamdämpare). De första ljuddämparna för eldvapen konstruerades vid 1900-talets början.

Funktionen för en ljuddämpare är att minska mynningsknallen från krutgaserna som med överljudshastighet lämnar mynningen. Det sker genom att man låter krutgaserna expandera in i ett antal små kammare vilket minskar ljudet från explosionen. Vissa avancerade modeller använder vatten, olja eller fett för att dessutom kyla ner krutgaserna, vilket gör att gasernas volym minskar och ljudet därmed dämpas ytterligare. En ljuddämpare dämpar endast mynningsknallen det vill säga ljudet som uppstår när krutet antänds i patronen. Ett ljud som man dock inte kommer ifrån är den så kallade ljudknall som uppstår när kulan passerar ljudvallen. Detta gör att en ljuddämpare lämpar sig bäst för vapen vars ammunition inte överstiger ljudets hastighet, ca: 344 m/s (20 grader celsius) till exempel pistol, kpist eller gevär med nedladdad ammunition. Därför används särskild underljudsammunition i kombination med vissa ljuddämpare. Vissa ljuddämpare reducerar hastigheten på en överljudskula till underljudskula.

I Sverige blev ljuddämpare tillåtna 2006 till jakt. De är dock fortfarande licensbelagda.

I Finland är ljuddämpare inte licensbelagda, utan tillåtna vid all slags jakt. Observeras bör dock att vissa ljuddämpare förutsätter klenare ammunition än som är standard för en viss kaliber, och att detta kan göra att vapnet inte får användes till jakt, eller enbart för jakt på vissa arter. Detta är ofta fallet med salongsgevär.

Pilo9 har fått en på rygg.

Denna Ko sköts av Pilo 9 2004-09-07 vid Sågplatskurvan.

Utsikt över Skaltjärn.

Vi kanske ska ha ett pass på hygget ovanför Skaltjärn?

Sågplatskurvan

Sågplatskurvan brukar vara ett säkert pass.
Nu får man nog vända på sig och titta ut mot nya hygget.

Ko skjuten av Pilo 10

Pilo 10 sköt denna ko 2010-09-11 vid Mogrinden efter bra arbete av Dunder.

Kaliber.30-06

.30-06 Springfield, enbart 30-06 eller 7,62 x 63 mm var tidigare en militär kaliber, men är i dagsläget uteslutande en jaktkaliber. . 30 i ammunitionsbeteckningen står för diametern (0,30 tum) och 06 kommer från att den amerikanska armén började använda kalibern år 1906. Kalibern ersatte då den kommersiellt sett misslyckade kalibern 30-03 som introducerats 1903. Historiskt användes kalibern bland annat till M1903 Springfield- och M1 Garand-gevären. Idag är .30-06 näst efter .22 LR den vanligaste civila gevärskalibern i världen.

I Sverige är .30-06 tillsammans med kaliber 6,5 x 55 mm och .308 Winchester de vanligaste ammunitionerna vid älgjakt och jakt på annat högvilt. I svenska regelverket tillhör den klass 1. Den senaste tiden har vapen i kalibern fått ökad användning och efterfrågan i och med att vildsvinen ökar och behovet av grövre kalibrar med dem. 30-06 har längre hylslängd, vilket gör att den kan laddas med mer krut, än .308 Winchester och ger därför potentiellt en högre utgångshastighet och anslagsenergi

Fibrom

Fibrom (fibropapillomatos): Fibrom är en relativt vanlig tumörform hos älg som orsakas av ett virus (typ vårtvirus). Tumörerna är oftast enbart lokaliserade till huden och viruset är ofarligt för människa. Om sjukdomen orsakat höggradig avmagring och/eller om tumörerna sekundärinfekterats med en spridning av infektionen till vävnaderna under huden, eller om metastasering skett till lungorna vilket setts i något enstaka fall, ska älgen totalkasseras. Om däremot tumörerna kan avlägsnas helt vid avhudningen, ingen sekundärinfektion påverkat slaktkroppen i övrigt och om näringstillståndet är acceptabelt kan älgen godkännas

Utsikt från Motorpet.

Fibromälg

1981 sköts denna älg.
Det var en fibromälg, det är ingen vacker skapelse.

Passet hon sköts på fick sedan ett nytt namn, japp du har gissat rätt.
Fibrompasset.

Pilo 23 och Isa.

Isa vilar hos husse.

2000 besökare

Nu har vi passerat 2000 besökare.

Prat på radion efter skott.

Så här låter det efter skott på radion.

Älgtransport

Pilo13 sköt denna kviga ovanför fäbodvägen 2009-09-12.

Pilo 25 sköter Brunte och Pilo 6 visar vägen.

Pilo 18 tar igen sig.

Flåare

Pilo20 och Pilo2  flår en älg.

3 glada jägare som kommer från Långmyren.

Pilo11,15 och 13 på väg ner från Långmyren.

De nordiska jägarreglerna

1. Var aktsam om viltet och naturen.
2. Fäll inte mer än vad viltstammarna tål.
3. Jaga så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
4. Ta på rätt sätt hand om det fällda viltet.
5. Gör din del av viltvårdsarbetet.
6. Var noga med säkerheten under jakten.
7. Förbättra och upprätthåll dina kunskaper och färdigheter om vilt och jakt.
8. Visa hänsyn till markägare och allmänhet.
9. Var en god jaktkamrat och skapa ett gott förhållande till jaktgrannar.
10. Arbeta för att öka allmänhetens förståelse för viltet och jakten.
11. Antagna av Nordisk Jägersamvirke 1987.