Naturvårdsverket föreslår att åteljakt på björn ska kunna återinföras. Bakgrunden är att de åteljaktförsök som gjorts inte visat några negativa konsekvenser.
Naturvårdsverkets förslagLänsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn fårföreskriva att jakt får bedrivas med hjälp av åtel. Ett beslut av länsstyrelsen om licensjakt efter björn med hjälp av åtel ska ange när åtling får påbörjas samt föreskriva följande villkor:
• En person är ansvarig för varje åtel.
• Åtelansvarig ska innan åtling påbörjas anmäla detta till länsstyrelsen.
• Åtling får påbörjas först när länsstyrelsen har meddelat tillstånd.
• Ingen separat jaktkvot fastställs för åteljakt.
• Åtel får bara anläggas efter markägarens tillstånd.
• Jakt efter björn med hjälp av åtel är endast tillåten vid platser som iordningställts i enlighet med de villkor som gäller vid åteljakt efter björn. Avstånd till närmaste permanent bebodda hus ska vara minst två kilometer. Avstånd till väg (även skogsbilväg) ska vara minst 200 meter.
• Senast tio dagar efter jaktens slut ska allt åtelmaterial vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte förväntas lockas dit.
• Som åtelmaterial får användas vilt och viltfångad fisk från samma eller angränsande kommun (även slaktrester från jakt på älg eller annat vilt), oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade
vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur. Rester från tamdjur får inte användas.
• Åtelmaterial och mängd bör begränsas till max fem kilo viltkött eller fisk, fem kilo majs och 2,5 kilo melass per vecka.
• Upptag av björnspår med hjälp av hund vid en åtel bör betraktas som jakt med hjälp av åtel.
Källa:Svensk jakt
lördag 3 maj 2014
lördag 12 april 2014
De första 1,5 timmarna är viktigast
• Kvalitén på köttet bestäms i stort sett de första 1 1/2 timmen efter skottet. Så lång tid har du på dig att få hem djuret till hanteringsplatsen.
• Stick inte en kniv i djuret förrän det hänger upp. Det är ett bra sätt att skydda köttet från smuts och bakterier. Ett vilt djur har inga bakterier i köttet. Det är vi jägare som kan tillföra bakterier genom att hantera viltet fel efter skottet. Det är när vi transportera hem viltet från skogen eller tar i det med våra händer som vi kan tillföra bakterier.
• Sänk viltets temperatur långsamt efter skottet. Det går inte att återskapa ett misslyckande under mörningen. Om du har kylt ner köttet för snabbt efter skottet, hjälper det inte hur länge du hänger det. Det blir inte mörare för det.
• Putsa ordentligt runt skottskadan och ta bort alla blodiga partier. Skär bort, skrapa med kniv, torka med papper.
• Torr luft är ett bra skydd mot bakterier. Var noga med att sätta in en utsugsfläkt där du hänger djuret.
• Hängning i 40 dygnsgrader är en riktlinje. Har du varit noga med hygienen kan du hänga ännu längre, ända upp till 60 dygnsgrader. Efter det når du ingen ytterligare mörning.
• Stick inte en kniv i djuret förrän det hänger upp. Det är ett bra sätt att skydda köttet från smuts och bakterier. Ett vilt djur har inga bakterier i köttet. Det är vi jägare som kan tillföra bakterier genom att hantera viltet fel efter skottet. Det är när vi transportera hem viltet från skogen eller tar i det med våra händer som vi kan tillföra bakterier.
• Sänk viltets temperatur långsamt efter skottet. Det går inte att återskapa ett misslyckande under mörningen. Om du har kylt ner köttet för snabbt efter skottet, hjälper det inte hur länge du hänger det. Det blir inte mörare för det.
• Putsa ordentligt runt skottskadan och ta bort alla blodiga partier. Skär bort, skrapa med kniv, torka med papper.
• Torr luft är ett bra skydd mot bakterier. Var noga med att sätta in en utsugsfläkt där du hänger djuret.
• Hängning i 40 dygnsgrader är en riktlinje. Har du varit noga med hygienen kan du hänga ännu längre, ända upp till 60 dygnsgrader. Efter det når du ingen ytterligare mörning.
tisdag 1 april 2014
Ändrat avtal om skyddsvästar
Från 1 april gäller nya regler för den självriskeliminering som gällt hos Agria Djurförsäkring för jakthundar som bär skyddsväst.
Hundar som är försäkrade i Agria och som drabbas av en kroppskada av anfallande vilt under laglig jakt, samtidigt som den bär en skyddsväst från Protector, Tuskproof eller Hunting har sedan förra sommaren sluppit självrisk på försäkringen.
Anledningen till att självrisken slopades vid användning av just dessa västar är att de är testade och rekommenderas av Svenska Jägareförbundet. För att självriskelimineringen ska gälla fick skyddsvästen inte vara äldre än tre år, vilket skulle kunna styrkas med kvitto på inköpsdatum.
Att detta från 1 april nu bara gäller västen från Protector påverkar inte jägare som redan har en väst av de andra båda märkena. Har man köpt en väst före första april av så gäller självriskelimineringen även vid användning av västar av märkena Tuskproof och Hunting. Källa svensk jakt
Anledningen till att självrisken slopades vid användning av just dessa västar är att de är testade och rekommenderas av Svenska Jägareförbundet. För att självriskelimineringen ska gälla fick skyddsvästen inte vara äldre än tre år, vilket skulle kunna styrkas med kvitto på inköpsdatum.
Att detta från 1 april nu bara gäller västen från Protector påverkar inte jägare som redan har en väst av de andra båda märkena. Har man köpt en väst före första april av så gäller självriskelimineringen även vid användning av västar av märkena Tuskproof och Hunting. Källa svensk jakt
onsdag 26 mars 2014
Citat, vid mental träning
Om du tror att du kan,så kan du.
Om du tror att du inte kan,
så får du förmodligen rätt.
torsdag 13 mars 2014
måndag 10 mars 2014
Älgtransport från förr.
söndag 9 mars 2014
tisdag 25 februari 2014
kompass
Den magnetiska kompassen är ett gammalt navigeringsverktyg som används för att ange de fyra riktningarna: norr, söder, öst och väst. Den består bland annat av en magnetiserad nål som ställer in sig enligt jordens magnetfält för att peka norrut. Om du är vilse i vildmarken utan kompass, kan du göra din egen med hjälp av en bit av magnetiserad metall och ett kärl med vatten.
Gör så här:
Bestäm vad som ska användas för din kompassnål. En kompassnål kan göras av vilken bit av metall som helst som kan magnetiseras. En synål är ett enkelt och praktiskt val, särskilt eftersom det är ett objekt som du normalt hittar i ett första-hjälp-kit. Du kan också prova med ett gem, rakblad, säkerhetsnål eller hårnål.
För att magnetisera synålen (eller en liknande bit av järn) drar man nålen upprepade gånger åt samma håll över en tygbit – nylon eller silke är bra. Om du råkar ha en magnet i närheten kan du magnetisera nålen ännu bättre genom att stryka den mot magneten ca 20 gånger. Alltid åt samma håll.
När nålen väl är magnetiserad släpper du den på ett litet löv eller en tunn barkbit i ett kärl med vatten. Såvida inte lövet eller barkbiten väger för mycket kommer nålen att ställa in sig i nord-sydlig riktning.
En annan variant är att hänga synålen i en tunn tråd (se till så att inte tråden snor sig och därmed vrider nålen fel) så ställer den in sig i nord-syd-riktning. Denna variant funkar även med ett vanligt rakblad.
Källa: Vildmarksliv
Bestäm vad som ska användas för din kompassnål. En kompassnål kan göras av vilken bit av metall som helst som kan magnetiseras. En synål är ett enkelt och praktiskt val, särskilt eftersom det är ett objekt som du normalt hittar i ett första-hjälp-kit. Du kan också prova med ett gem, rakblad, säkerhetsnål eller hårnål.
För att magnetisera synålen (eller en liknande bit av järn) drar man nålen upprepade gånger åt samma håll över en tygbit – nylon eller silke är bra. Om du råkar ha en magnet i närheten kan du magnetisera nålen ännu bättre genom att stryka den mot magneten ca 20 gånger. Alltid åt samma håll.
När nålen väl är magnetiserad släpper du den på ett litet löv eller en tunn barkbit i ett kärl med vatten. Såvida inte lövet eller barkbiten väger för mycket kommer nålen att ställa in sig i nord-sydlig riktning.
En annan variant är att hänga synålen i en tunn tråd (se till så att inte tråden snor sig och därmed vrider nålen fel) så ställer den in sig i nord-syd-riktning. Denna variant funkar även med ett vanligt rakblad.
Källa: Vildmarksliv
Jakt på sju lodjur i Västernorrland
Sju lodjur får fällas i Västernorrland. Det har länsstyrelsen beslutet. Jakten kommer att zoneras.
Länsstyrelsen har beslutat att fyra valfria lodjur får fällas i Sollefteå kommun och tre vuxna djur får fällas i Kramfors kommun.
Vinterns inventering visar på en ojämn fördelning av lodjuren i länet. Sollefteå kommun har en stor andel av funna familjegrupper och skador kan förväntas för renskötseln i området. I Kramfors kommun har skadorna på får rusat iväg.
Med en riktad tilldelning hoppas länsstyrelsen att de lodjur som orsakar mest skador ska fällas.
Källa: svensk jakt
Vinterns inventering visar på en ojämn fördelning av lodjuren i länet. Sollefteå kommun har en stor andel av funna familjegrupper och skador kan förväntas för renskötseln i området. I Kramfors kommun har skadorna på får rusat iväg.
Med en riktad tilldelning hoppas länsstyrelsen att de lodjur som orsakar mest skador ska fällas.
Källa: svensk jakt
måndag 24 februari 2014
Varg överlägset dyraste rovdjuret
Vargar står bakom 65 procent av det totala antalet angrepp på tamdjur som orsakades av stora rovdjur förra året. Det visar statistik från Viltskadecenter.
Viltskadecenters slutrapport om viltskadestatistik för 2013 har nu redovisats. I rapporten framgår att den sammanlagda ersättningen beviljad av länsstyrelserna för skador orsakade av stora rovdjur på tamdjur under förra året uppgick till 2.217.000 kronor.
Av dessa gick 1.535.571 kronor (65 procent) till skador av varg, 467.934 kronor (20 procent) till skador av lodjur, 339.530 kronor (15 procent) till skador av björn, och 13.000 kronor (0,1 procent) till skador där det inte gick att avgöra vilken av ovanstående rovdjursarter som varit inblandad.
Dessutom beviljade länsstyrelserna bidrag under förra året om totalt 14.776.000 kronor för åtgärder som syftar till att förebygga skador av rovdjur.
Under 2013 angreps 631 får, 5 nötdjur, 2 getter och 7 hästar av fredade rovdjur. Utöver detta angreps 63 bikupor och 16 hjortar i hägn.
432 av tamdjuren angreps av varg, 196 av lodjur, 15 av björn och 2 av örn.
Flest vargangripna tamdjur fanns i Västra Götland. Under 2013 attackerades 124 får av varg i länet.
39 vargrivna hundar
Totalt angreps 39 hundar av fredade rovdjur 2013 i situationer som inte handlade om jakt på rovdjuret ifråga. Av de 39 angreppen på hund under 2013 var det varg som attackerade vid 29 tillfällen. Tolv hundar angreps av varg i Värmland och i Gävleborg och Dalarna attackerades sex hundar vardera under året.
Under 2013 gavs ersättning för hundar angripna av fredade rovdjur med sammanlagt 395.000 kronor.
Under perioden 1997–2013 har det totala antalet rovdjursangripna hundar varierat mellan 0 (1997) och 70 (2009) stycken. Viltskadecenter tror att variationerna kan bero på flera faktorer som påverkar antalet jaktdagar med hund, bland annat väder och snödjup under jaktsäsongen.
Drygt 5.300 kronor per individ
Enligt Viltskadecenters rapport kostade vargars angrepp på tamdjur och hundar 1.876.000 kronor förra året. Enligt Viltskadecenters sammanställning av förra vinterns inventering fanns det då cirka 350 vargar i landet.
Det betyder att varje vargindivid förra året kostade 5.360 kronor bara beräknat på angrepp på tamdjur och hundar under 2013.
Fotnot. Kostnaden för rovdjursdödade renar redovisas inte i den här rapporten.
Källa: Svensk jakt
Av dessa gick 1.535.571 kronor (65 procent) till skador av varg, 467.934 kronor (20 procent) till skador av lodjur, 339.530 kronor (15 procent) till skador av björn, och 13.000 kronor (0,1 procent) till skador där det inte gick att avgöra vilken av ovanstående rovdjursarter som varit inblandad.
Dessutom beviljade länsstyrelserna bidrag under förra året om totalt 14.776.000 kronor för åtgärder som syftar till att förebygga skador av rovdjur.
Under 2013 angreps 631 får, 5 nötdjur, 2 getter och 7 hästar av fredade rovdjur. Utöver detta angreps 63 bikupor och 16 hjortar i hägn.
432 av tamdjuren angreps av varg, 196 av lodjur, 15 av björn och 2 av örn.
Flest vargangripna tamdjur fanns i Västra Götland. Under 2013 attackerades 124 får av varg i länet.
39 vargrivna hundar
Totalt angreps 39 hundar av fredade rovdjur 2013 i situationer som inte handlade om jakt på rovdjuret ifråga. Av de 39 angreppen på hund under 2013 var det varg som attackerade vid 29 tillfällen. Tolv hundar angreps av varg i Värmland och i Gävleborg och Dalarna attackerades sex hundar vardera under året.
Under 2013 gavs ersättning för hundar angripna av fredade rovdjur med sammanlagt 395.000 kronor.
Under perioden 1997–2013 har det totala antalet rovdjursangripna hundar varierat mellan 0 (1997) och 70 (2009) stycken. Viltskadecenter tror att variationerna kan bero på flera faktorer som påverkar antalet jaktdagar med hund, bland annat väder och snödjup under jaktsäsongen.
Drygt 5.300 kronor per individ
Enligt Viltskadecenters rapport kostade vargars angrepp på tamdjur och hundar 1.876.000 kronor förra året. Enligt Viltskadecenters sammanställning av förra vinterns inventering fanns det då cirka 350 vargar i landet.
Det betyder att varje vargindivid förra året kostade 5.360 kronor bara beräknat på angrepp på tamdjur och hundar under 2013.
Fotnot. Kostnaden för rovdjursdödade renar redovisas inte i den här rapporten.
Källa: Svensk jakt
”Jägarna behövs – var så säkra”
Länsförsäkringar har räknat ut att viltolyckorna kostat över en miljard kronor
2013. Med tanke på att jägarna skjuter nästan 100.000 älgar varje höst, ungefär lika många vildsvin och betydligt fler rådjur undrar man om någon tänkt på hur många miljarder det hade kostat mer om inte jakten fanns.
2013. Med tanke på att jägarna skjuter nästan 100.000 älgar varje höst, ungefär lika många vildsvin och betydligt fler rådjur undrar man om någon tänkt på hur många miljarder det hade kostat mer om inte jakten fanns.
Nu finns det eftersöksjägare som sköter saneringen efter bilisternas framfart för några hundralappar, oftast på natten i ur och skur. Om det är 30 grader varmt eller 30 grader kallt har ingen betydelse, de måste ut med sina hundar i alla väder.
Hur mycket större skulle kostnaden för eftersöken bli om polisen eller fast anställda jägare skulle sköta samma syssla?
Den miljard viltolyckorna idag kostar är en droppe i havet jämfört vad det skulle kosta utan oss jägare. Om jägarna försvinner så försvinner också de sanna djurvännerna.
På grund av ovanstående är mitt råd till politikerna, Naturvårdsverket, polisen och de rättsliga instanser som sakta men säkert urholkar jägarnas och landsbygdsbefolkningens förtroende för statsmakterna:
Tänk om, gör rätt, vakna ur er dröm! Ni biter er själva i svansen och utan oss kan ni inte ens kalla er djurvänner.
Källa:Svensk jakt
Hur mycket större skulle kostnaden för eftersöken bli om polisen eller fast anställda jägare skulle sköta samma syssla?
Den miljard viltolyckorna idag kostar är en droppe i havet jämfört vad det skulle kosta utan oss jägare. Om jägarna försvinner så försvinner också de sanna djurvännerna.
På grund av ovanstående är mitt råd till politikerna, Naturvårdsverket, polisen och de rättsliga instanser som sakta men säkert urholkar jägarnas och landsbygdsbefolkningens förtroende för statsmakterna:
Tänk om, gör rätt, vakna ur er dröm! Ni biter er själva i svansen och utan oss kan ni inte ens kalla er djurvänner.
Källa:Svensk jakt
torsdag 13 februari 2014
Nytt beslut om skyddsjakt på Junselevargen.
Naturvårdsverket har beslutat om skyddsjakt på två vargar i Junsele. En av vargarna är den så kallat genetiskt viktiga vargtiken som flyttats från renarna vid fyra tidigare tillfällen.
Den här gången har Naturvårdsverket dock skrivit in ett verkställighetsförordnande i sitt beslut, vilket innebär att beslut om skyddsjakt gäller även om det överklagas.
Skyddsjakten får inledas 17 februari och den får genomföras med hjälp av helikopter.
Källa: Svensk jakt
Den här gången har Naturvårdsverket dock skrivit in ett verkställighetsförordnande i sitt beslut, vilket innebär att beslut om skyddsjakt gäller även om det överklagas.
Skyddsjakten får inledas 17 februari och den får genomföras med hjälp av helikopter.
Källa: Svensk jakt
måndag 10 februari 2014
Rätt amunition
Kula
Klass 1
För att en patron ska tillghöra klass 1 krävs att kulan ska väga lägst 9 g och att E100 är minst 2 700 J, alternativt att kulvikten är lägst 10 g och E100 minst 2 000 J. Med en studsare i klass 1 är det tillåtet att jaga alla svenska viltslag.
Dovhjort
Björn
Vildsvin
Säl
Älg
Klass 2
För att räknas till klass 2 måste kulan väga minst 3,2 g och värdet på E100 vara minst 800 J. Ammunition i klass 2 är tillåtet för allt vilt utom älg, hjort, vildsvin, björn, säl, mufflon, varg, visent och myskoxe.
Bäver
Lodjur
RådjurKlass 3
Kraven på ammunition i klass 3 är att kulan väger minst 2,5 g och har ett värde på E100 som är minst 200 J. Förutom de förbjudna djuren i klass 2 tillkommer också att det är förbjudet att skjuta rådjur, bäver, lo och järv. De arter du får jaga med klass 3, förutom de som beskrivs i klass 4 nedan, är räv, grävling, hare, mårdhund, skogs- och fältfågel, gäss och änder.
Grävling
Hare
Gås
Räv
Tjäder
Klass 4
Ammunition som räknas till klass 4 utgår från energin vid mynningen, inte på hundra meters avstånd som i de övriga klasserna. Någon minsta kulvikt finns inte. Med klass 4 får du bara jaga en del mindre viltarter som mård, mink, iller, vildkanin, bisam, ripa, järpe, duva, måsfågel, björktrast, kråkfågel utom korp, samt en del andra arter som saknar jaktlig betydelse. Klass 4 får också användas för avlivning av vissa fällfångade djur, till exempel räv eller grävling, som annars inte får jagas med denna klass. Klass 4 får även användas vid grytjakt efter räv, grävling eller mårdhund och vid jakt med ställande hund efter grävling och mårdhund.
Kråka
Vildkanin
Mink
Duva
Bisam
Ripa
Klass 1
För att en patron ska tillghöra klass 1 krävs att kulan ska väga lägst 9 g och att E100 är minst 2 700 J, alternativt att kulvikten är lägst 10 g och E100 minst 2 000 J. Med en studsare i klass 1 är det tillåtet att jaga alla svenska viltslag.
Dovhjort
Björn
Vildsvin
Säl
Älg
Klass 2
För att räknas till klass 2 måste kulan väga minst 3,2 g och värdet på E100 vara minst 800 J. Ammunition i klass 2 är tillåtet för allt vilt utom älg, hjort, vildsvin, björn, säl, mufflon, varg, visent och myskoxe.
Bäver
Lodjur
RådjurKlass 3
Kraven på ammunition i klass 3 är att kulan väger minst 2,5 g och har ett värde på E100 som är minst 200 J. Förutom de förbjudna djuren i klass 2 tillkommer också att det är förbjudet att skjuta rådjur, bäver, lo och järv. De arter du får jaga med klass 3, förutom de som beskrivs i klass 4 nedan, är räv, grävling, hare, mårdhund, skogs- och fältfågel, gäss och änder.
Grävling
Hare
Gås
Räv
Tjäder
Klass 4
Ammunition som räknas till klass 4 utgår från energin vid mynningen, inte på hundra meters avstånd som i de övriga klasserna. Någon minsta kulvikt finns inte. Med klass 4 får du bara jaga en del mindre viltarter som mård, mink, iller, vildkanin, bisam, ripa, järpe, duva, måsfågel, björktrast, kråkfågel utom korp, samt en del andra arter som saknar jaktlig betydelse. Klass 4 får också användas för avlivning av vissa fällfångade djur, till exempel räv eller grävling, som annars inte får jagas med denna klass. Klass 4 får även användas vid grytjakt efter räv, grävling eller mårdhund och vid jakt med ställande hund efter grävling och mårdhund.
Även luft- och kolsyredrivna gevär (ej pistoler) i kaliber 5,5 mm eller större och som uppfyller energikravet räknas till klass 4. För att få användas vid jakt måste de laddas med speciella kulor som konstruerats för att expandera och deformeras vid träff.
Vildkanin
Mink
Duva
Bisam
Ripa
söndag 9 februari 2014
måndag 3 februari 2014
5 000 väntar på vapenlicens
Flera JO-anmälningar har gjorts mot Polisen för att det tar för lång tid att handlägga ansökningar om vapenlicens.
Köerna är långa och många jägare är frustrerade över en förstörd jaktsäsong, skriver tidningen Metro.
Bara i Stockholms län står nu 5 000 jägare på kö för att få sin licens hanterad.
Förklaringen är att Polisen byter datasystem och att det tar ett tag att komma igång med det nya.
– Det har stått stilla sedan den 17 december. Från den dag vi kan köra på för fullt kommer vi att "bryta ryggen av" den uppåtgående trenden, säger Håkan Andersson, chef för vapensektionen, till Metro.
För vapenhandlare innebär de långa väntetiderna också att affärerna står stilla.
– Vi säljer en massa vapen som kunden lägger en handpenning på 10 procent på och sedan får vi inte betalt förrän efter fyra månader, säger Ulf Hansson, utbildningsansvarig på jaktbutiken Hunt i Stockholm, till Metro. Källa Jakt och jägare.
Bara i Stockholms län står nu 5 000 jägare på kö för att få sin licens hanterad.
Förklaringen är att Polisen byter datasystem och att det tar ett tag att komma igång med det nya.
– Det har stått stilla sedan den 17 december. Från den dag vi kan köra på för fullt kommer vi att "bryta ryggen av" den uppåtgående trenden, säger Håkan Andersson, chef för vapensektionen, till Metro.
För vapenhandlare innebär de långa väntetiderna också att affärerna står stilla.
– Vi säljer en massa vapen som kunden lägger en handpenning på 10 procent på och sedan får vi inte betalt förrän efter fyra månader, säger Ulf Hansson, utbildningsansvarig på jaktbutiken Hunt i Stockholm, till Metro. Källa Jakt och jägare.
måndag 20 januari 2014
tisdag 14 januari 2014
Vildsvinen på väg norrut
Nu har vildsvinen etablerat sig norr om Dalälven, som tidigare ansågs vara gränsen för hur långt norrut djuren kan sprida sig.
Vildsvinen har bland annat fått fäste i södra Gästrikland, men det finns ingen statistik för hur många de är.
Historia
- Det hände mig något pinsamt häromdagen. Jag var på jakt, men jag hade glömt
geväret hemma.
- När upptäckte du det?
- När jag lämnade min hustru haren.
- När upptäckte du det?
- När jag lämnade min hustru haren.
måndag 13 januari 2014
torsdag 9 januari 2014
Våra läsare senaste månaden.
Sverige
|
394
|
USA
|
51
|
Finland
|
6
|
Ryssland
|
5
|
Tyskland
|
4
|
Mexiko
|
4
|
Åland
|
2
|
Sydkorea
|
2
|
Norge
|
2
|
Argentina
|
1
|
fredag 3 januari 2014
onsdag 1 januari 2014
måndag 23 december 2013
söndag 15 december 2013
måndag 9 december 2013
måndag 2 december 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)