Svåra att se ibland.

Drömmen om storoxen

Vincents gamla torn

Våra Läsare senaste månaden

Sverige	538
USA	39
Finland	26
Tyskland	23
Norge	8
Danmark	7
Estland	3
Frankrike	2
Storbritannien	2
Australien              1

Pilo 10 På besök vid Nordvitgås

Nu kan du som medlem svara på en webbenkät om Jägareförbundets framtid

Klicka på länken och svara på frågorna.
Skriv in ditt medlems nummer.
Du hittar det bak på tidningen svensk jakt.
http://ad3.actiondialog.com/scripts/slweb/slweb.dll?CMD_PARAM=610101989?start?

Nyfiken älg

Av Pilo 15.

Blåsbackstjärn

Autogiro, största insatsen du kan göra.

Visste du att en av de största utgifterna Jägareförbundet har
är portokostnader för avier. Om man därtill lägger resursslöseriet
det innebär så är det ännu naturligare att betala medlemsavgiften
via autogiro. Vi är ju ändå en förening som arbetar för natur och
miljö. Det fina är att det underlättar för dig som medlem också.
Du kan glömma medlemsavgiften eftersom den dras automatiskt.
Du kan välja att dela upp betalningen så att den dras 1, 2 eller 12
gånger per år. Fyll i formuläret nedan så kommer du igång direkt.
Källa jägar förbundet

Följ länken
https://kampanj.jagareforbundet.se/autogiro/

Jakttornets dag

Varje år den 28 juli firas Jakttornets dag.

Varför vi firar denna dag?

Jakttornets dag är till för att uppmärksamma de många jakttornen. Under dagen kan man besiktiga dem, se till att de mår bra, renovera och flytta dem om så krävs, röja upp kring passen så sikten blir bättre, märka upp och fixa stigen fram till tornet så det blir lättare att smyga dit. Man kan också rapportera in hur många torn man har till svenskajakttorn.se!

Källa: Svenska jaktorn

Lunch.

Pilo 1 och 19 ordnar bäcken vid Helge.

Iza har ställt en ko.

Pilo 10 vid fäbod tjärnen

 

15 fakta du kanske inte visste om älgen

1. Hur märkligt det än är så tappar ju älgtjuren sina horn varje år och nya måste växa ut. Har man sett en älgtjur med stora skovelhorn så inser man att hornen måste växa ganska snabbt. Och det gör de! Tillväxten av nya horn är som störst på våren och sommaren, och då kan hornen växa 19 millimeter på ett dygn. På längden.

2. Carl von Linné gav älgen sitt latinska namn (Alces alces) 1758. Själv såg han aldrig någon vild älg, trots sina många resor runt om i Sverige. Det närmaste han kom en älg var en tam sådan, som fanns hos landshövdingen i Vänersborg och som Linné besökte under resan till Västergötland 1746.

3. Hittar man svampen älg-legeskål så vet man att här har en älg varit framme och kissat. Svampen växer nämligen bara på sådana platser. Det finns två arter av den här svampen, orangefärgad älglegeskål och mörk älglegeskål.

4. Till skillnad från andra hjortdjur tar älgen gärna daglega i sitt betesområde, det vill säga mitt bland maten. Den lägger sig direkt, utan att trampa eller sparka ned växtligheten.

5. Älgen är det enda hjortdjur som har så kallat hakskägg. Hakskägget är en hudflik med långa hår. Även älgkorna bär hakskägg, dock inte lika välutvecklat som hos tjurarna. Hakskäggets utseende förändras med älgens ålder. Under antiken trodde man att älgen förvarade vatten i en skinnpåse under hakan och att älgen använde detta vatten för att försvara sig mot fienden. Vattnet var då hett, av älgens kroppsvärme.

6. Mätningar har visat att älgens hår (som är ihåligt och luftfyllt för att isolera bättre) håller värmen så bra att när det är minus 16 grader ute så är temperaturen på huden 24 grader.

7. Älgen har en stor mule med en stor och överhängande överläpp. På 1500-talet trodde man att älgen var tvungen att gå baklänges när den betade eftersom överläppen var i vägen.

8. Om du ska översätta ordet älg till engelska så kan det bli lite förvirrande. På amerikansk, australiensk och nya zeeländsk engelska heter arten nämligen moose, men på brittisk engelska heter arten elk. Säger du elk till en amerikan så tror denne att du pratar om kronvilt, eftersom det nordamerikanska kronviltet kallas för wapiti eller elk.

9. Den vita strimman mellan låren avslöjar om det är en ko eller en tjur. Det är bara hondjur som har en vit strimma och den syns tydligt redan på älgkalven.

10. Älgtjurarna tappar ofta sina horn inom samma område år från år, och de båda hornen ligger ofta ganska nära varandra. Hittar man ett horn så kan man ”ringa” och försöka hitta det andra.

11. Älgens spillning ser ut som ovala små kulor. Man räknar med att älgarna lämnar 14–17 högar med kulor per dygn under vintern. Om man räknar att det finns cirka 20–40 kulor i varje hög så kan det alltså bli mer än 600 älgpluttar! En vuxen älg äter 6–10 kilo föda per dygn under vintern. Mängden gäller färskvikt, det vill säga färska växtdelar. På sommaren är mängden föda två till tre gånger större, det vill säga att älgen äter 12–30 kilo per dygn.

12. Älgar finns inte på Gotland. Något man kanske inte tänker på eftersom älgen annars finns i alla delar av Sverige.

13. Framklövarna är större än bakklövarna. De är också bredare. Älgen rör sig mest i skritt och trav och bakfoten sätts oftast i framfotens spår, något som är energibesparande, särskilt i snö.

14. Även älgar kan få så kallade perukhorn. Det är inte lika vanligt på älg som hos rådjur, men det förekommer. Perukhorn är horn som inte fejas, utan fortsätter att växa. Anledningen är ofta en skada i testiklarna så att produktionen av testosteron upphör. En älgtjur dör så småningom av en sådan skada.

15. Taggantal räknas på den sida av hornet som har flest taggar. Har den ena sidan sju taggar och den andra åtta, så är det en udda sextontaggare.

Källa Svensk jakt

Avbytarbänk?

Grundläggande radiokunskap

DIN PLACERING
Får du ett dåligt radioläge kan du öka din räckvidd genom att byta antenn. Bästa räckvidden uppnås vid optisk sikt mellan antennerna. Ur radiosynpunkt bör du placera dig så högt och fritt som möjligt.

RADIONS PLACERING
När du har radion i en radioficka skall antennen vara fri från kroppen och över axeln. Detta underlättas med en bärsele. När du håller i apparaten blir jordplanet bättre och därmed ökar räckvidden.

RADIONS HANDHAVANDE
För att var säker på att alla skall hinna uppfatta ditt anrop så kan du hålla inne sändningstangenten någon sekund innan anrop. Tala i normalt röstläge tre centimeter framför högtalaren. Se till att radions inställningar är riktigt gjorda.

DÄMPNING AV RADIOSIGNAL
När en radiosignal går genom luften förlorar den en del av sin energi till den omgivning den passerar. Således är dämpningen minst över fria ytor och speciellt över vatten. Däremot dämpar skog och kuperad terräng betydligt. Markens och luftens fuktighet påverkar räckvidden, som också varierar med årstiderna.

RADIOSKUGGA
Befinner man sig bakom ett brant berg eller en höjd kan förbindelsen vara dålig. Någon skarp gräns för radioskugga existerar inte för radiovågor. För att motverka radioskugga bör du om möjligt placera dig mer än tio gånger längre bort än hindrets höjd.

OLÄMPLIG PLACERING
En järn- eller betongkonstruktion, eller en högspänningsledning dämpar avsevärt radiosignalen.

STÖRNINGAR
Åska, skyfall eller snöoväder kan påtagligt minska räckvidden. Elstörningar från till exempel motor, belysning och järnväg kan också störa radiosignalen.
Källa: Zodiak