fredag 25 februari 2011

Hornbedömning

Horn som uppenbart är att hänföra skovelhorn eller stånghorn skall mätas enligt formeln för respektive horntyp. Alla mellanformer där tveksamhet kan råda liksom skovelhorn med långa kraftiga taggar skall mätas enligt båda formlerna och hornet klassificeras som den typ vilken ger det högsta poängtalet.
Mätningen sker på 0.1 cm när. Längd-, bredd- och omkretsmått skall tas med ett noggrant anliggande, tunt, måttband. (0.05 - 0.09 poäng avrundas uppåt till 0.1 poäng.)
Önskar ägaren till en trofé erhålla hornmedalj skall hornet mätas av tjänsteman vid länsjaktvårsförening eller av länsjaktvårsförening förordnad mätningsman.
Poängfordringar för Svenska Jägareförbundets hornmedalj:
Brons 250 - 274.9 poäng
Silver 275 - 299.9 poäng
Guld 300 poäng och mer
Här nedan följer en beskrivning över hur du ska gå till väga när du värderar din trofé, längst ner finns en bild där du ser var du ska ta måtten. Nummren på bilden är siffran för aktuell rubrik.
1. Stångomkrets
Summan av båda stängernas omkrets. Stångens omkrets mätes ca 4 cm från rosenkransens yttersta kant med väl åtdraget band.
2. Utlägg
Utlägget är det största avståndet mellan en tagg på det ena hornet och motsvarande tagg på det andra hornet.
3. Vertikal hornlängd
Medeltalet av båda hornens vertikala längd. Vertikala längden mäts på hornets yttre (konvexa) sida från översta spetsens topp till mest avlägsna hornspetsen i hornets nedre del. Om så behövs vikes bandet.
4a. Skovelbredd
ENDAST SKOVELHORN. Summan av båda skovelbredderna. Skovelbredden mäts på utsidan av hornet där största bredden ovanför stången är tillfinnandes.
4b. Taggomkrets
ENDAST STÅNGHORN. Summan av omkretsarnapå högst fem taggar på varje horn. De längsta taggarnas omkrets mätsexakt på mitten av respektive taggs längd.
5. Taggarnas medellängd
Medellängden av samtliga taggar.
a) Skovelhorn:
Om medellängden är mer än 5 cm antecknas det framräknade värdet - dock högst 15 poäng.
b) Stånghorn:
Det framräknade värdet antecknas.
6. Taggantal
a) Skovelhorn:
Varje tag utöver 10 ges 1 poäng.
b) Stånghorn:
Varje tag ger 1 poäng - dock får högst fem taggar på varje horn medräknas.
För att hänsyn ska tas till hornutbuktningen eller avstångad tagg vi värdering enligt punkerna 4b, 5, eller 6 ska längden mätt enligt punkt 5 uppgå till minst 2 cm.
7. Avdrag för fel
(Skall användas restriktivt endast i uppebara fall)
a) Olikheter i tagglängd:
Horn med taggar av så varierande längd att hornet ger ett oskönt intryck erhåller intill 5 minuspoäng
b) Osymmetri hos hornet:
Horn med skovlar/stänger som sinsemellan är så osymmetriska att hornet ger ett oskönt intryck erhåller intill 3 minuspoäng.
Här nedan är en bild som förklarar hur du ska ta måtten. Måtten anges på bilden med den siffra som står för aktuell rubrik.

onsdag 23 februari 2011

Trofé

Älgskylt från Kanada.

Ljuddämpare.

En ljuddämpare på ett gevär reducerar ljudet när vapnet avfyras. Vissa ljuddämpare är inbyggda i vapnet medan andra är monterbara på vapnets pipa. En del kan även minska mynningsflamman när skottet avlossas, dessa brukar kallas ljud- och ljus-dämpare (flamdämpare). De första ljuddämparna för eldvapen konstruerades vid 1900-talets början.
Funktionen för en ljuddämpare är att minska mynningsknallen från krutgaserna som med överljudshastighet lämnar mynningen. Det sker genom att man låter krutgaserna expandera in i ett antal små kammare vilket minskar ljudet från explosionen. Vissa avancerade modeller använder vatten, olja eller fett för att dessutom kyla ner krutgaserna, vilket gör att gasernas volym minskar och ljudet därmed dämpas ytterligare. En ljuddämpare dämpar endast mynningsknallen det vill säga ljudet som uppstår när krutet antänds i patronen. Ett ljud som man dock inte kommer ifrån är den så kallade ljudknall som uppstår när kulan passerar ljudvallen. Detta gör att en ljuddämpare lämpar sig bäst för vapen vars ammunition inte överstiger ljudets hastighet, ca: 344 m/s (20 grader celsius) till exempel pistol, kpist eller gevär med nedladdad ammunition. Därför används särskild underljudsammunition i kombination med vissa ljuddämpare. Vissa ljuddämpare reducerar hastigheten på en överljudskula till underljudskula.
I Sverige blev ljuddämpare tillåtna 2006 till jakt. De är dock fortfarande licensbelagda.
I Finland är ljuddämpare inte licensbelagda, utan tillåtna vid all slags jakt. Observeras bör dock att vissa ljuddämpare förutsätter klenare ammunition än som är standard för en viss kaliber, och att detta kan göra att vapnet inte får användes till jakt, eller enbart för jakt på vissa arter. Detta är ofta fallet med salongsgevär.

Pilo9 har fått en på rygg.

Denna Ko sköts av Pilo 9 2004-09-07 vid Sågplatskurvan.

tisdag 22 februari 2011

måndag 21 februari 2011

Sågplatskurvan

Sågplatskurvan brukar vara ett säkert pass.
Nu får man nog vända på sig och titta ut mot nya hygget.

söndag 20 februari 2011

Ko skjuten av Pilo 10

Pilo 10 sköt denna ko 2010-09-11 vid Mogrinden efter bra arbete av Dunder.

lördag 19 februari 2011

Kaliber.30-06

.30-06 Springfield, enbart 30-06 eller 7,62 x 63 mm var tidigare en militär kaliber, men är i dagsläget uteslutande en jaktkaliber. . 30 i ammunitionsbeteckningen står för diametern (0,30 tum) och 06 kommer från att den amerikanska armén började använda kalibern år 1906. Kalibern ersatte då den kommersiellt sett misslyckade kalibern 30-03 som introducerats 1903. Historiskt användes kalibern bland annat till M1903 Springfield- och M1 Garand-gevären. Idag är .30-06 näst efter .22 LR den vanligaste civila gevärskalibern i världen.
I Sverige är .30-06 tillsammans med kaliber 6,5 x 55 mm och .308 Winchester de vanligaste ammunitionerna vid älgjakt och jakt på annat högvilt. I svenska regelverket tillhör den klass 1. Den senaste tiden har vapen i kalibern fått ökad användning och efterfrågan i och med att vildsvinen ökar och behovet av grövre kalibrar med dem. 30-06 har längre hylslängd, vilket gör att den kan laddas med mer krut, än .308 Winchester och ger därför potentiellt en högre utgångshastighet och anslagsenergi

fredag 18 februari 2011

Fibrom

Fibrom (fibropapillomatos): Fibrom är en relativt vanlig tumörform hos älg som orsakas av ett virus (typ vårtvirus). Tumörerna är oftast enbart lokaliserade till huden och viruset är ofarligt för människa. Om sjukdomen orsakat höggradig avmagring och/eller om tumörerna sekundärinfekterats med en spridning av infektionen till vävnaderna under huden, eller om metastasering skett till lungorna vilket setts i något enstaka fall, ska älgen totalkasseras. Om däremot tumörerna kan avlägsnas helt vid avhudningen, ingen sekundärinfektion påverkat slaktkroppen i övrigt och om näringstillståndet är acceptabelt kan älgen godkännas

Utsikt från Motorpet.

Fibromälg

1981 sköts denna älg.
Det var en fibromälg, det är ingen vacker skapelse.
Passet hon sköts på fick sedan ett nytt namn, japp du har gissat rätt.
Fibrompasset.

måndag 14 februari 2011

Prat på radion efter skott.

Så här låter det efter skott på radion.

Älgtransport

Pilo13 sköt denna kviga ovanför fäbodvägen 2009-09-12.

Pilo 25 sköter Brunte och Pilo 6 visar vägen.

söndag 13 februari 2011

Pilo 18 tar igen sig.

Flåare

Pilo20 och Pilo2  flår en älg.

3 glada jägare som kommer från Långmyren.

Pilo11,15 och 13 på väg ner från Långmyren.

De nordiska jägarreglerna

  1. Var aktsam om viltet och naturen.
  2. Fäll inte mer än vad viltstammarna tål.
  3. Jaga så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
  4. Ta på rätt sätt hand om det fällda viltet.
  5. Gör din del av viltvårdsarbetet.
  6. Var noga med säkerheten under jakten.
  7. Förbättra och upprätthåll dina kunskaper och färdigheter om vilt och jakt.
  8. Visa hänsyn till markägare och allmänhet.
  9. Var en god jaktkamrat och skapa ett gott förhållande till jaktgrannar.
  10. Arbeta för att öka allmänhetens förståelse för viltet och jakten.
  11. Antagna av Nordisk Jägersamvirke 1987.

Pilo13 med nr 1

Jag satt vid Högtjärnshygget nedre, och jag hade inga större förhoppningar,det var inte passet som direkt var något drömpass.Men som vanligt med jakt så kan det hända när man minst anar.

onsdag 9 februari 2011

Ballistik

Lite värdelöst vetande om ballistik.

Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit Tartaglia, som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med luftmotstånd får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. Galileo Galilei visade 1638 att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av tyngdkraften, kommer rörelsen att följa en parabelbana, en så kallad ideal kastparabel. Om ingen gravitation verkade på projektilen skulle denna kurva vara en rät linje. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre hastighet och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom Euler, Poisson, Piobert och Didion har sysselsatt sig med ballistikens teori.
Eftersom man inte lyckats finna någon allmän lag om luftens motstånd har beräkningarna varit svåra att utföra. Men med dagens datorer kan de emellertid utföras snabbt och noggrant.
För eldvapen av olika slag brukar man dela in denna rörelser i fyra områden.

Innerballistik: Omfattar hur gastrycket och projektilhastigheten varierar i pipan.
Mellan- eller Övergångsballistik: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
Ytterballistik: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
Slutballistik (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff. Det kan röra sig om kött, stål eller trä.
För innerballistiken är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets räffling. Även rekylfenomen hör till denna gren av ballistiken. Övergångsballistiken försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. Ytterballistiken försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd mm.).

GUIDE FÖR NOGGRANN VAPENVÅRD!

Vapenvård är mycket viktigt för att ditt vapen ska hålla sig i gott skick samt att vapnet ska behålla sin precision. Utan vapenvård kan till och med skador uppstå på vapnet med eventuella personskador till följd. Men framför allt så slits ditt vapen onödigt mycket utan korrekt vapenvård. Även problem med eldavbrott och precisionen kan uppstå om ditt vapen inte vårdas ordentligt.


1. Börja med att ta ur slutstycket ur vapnet och sätt i en boreguide, boreguide är ett plaströr du sätter där slutstycket suttit. Boreguiden styr läskstången genom patronläget och ser till så att läskstången och jaggen inte skadar patronläget eller pipan. Boreguiden styr också läskstången så den går rakt genom hela pipan. Den förhindrar också att smuts och solvent inte hamnar i mekanismen. (All rengöring och läskstångshantering ska ske bakifrån, det vill säga från slutstycket och ut genom pipan.)

2. Ta sedan en draglapp och blöt den med krutlösarsolvent. För sedan igenom den från patronläget (boreguiden) fram emot mynningen. Lappen ska inte gå överdrivet trögt genom pipan men ändå ha ett visst motstånd. När lappen kommer ut ur mynningen så avlägsnar du lappen och drar sedan tillbaka läskstången utan lapp. Upprepa momentet cirka 2-4 gånger.

3. Skruva sedan på en bronsborste på läskstången, blöt även den med krutlösare innan den förs in i boreguiden/pipan. Dra bronsborsten fram och tillbaka i pipan men se till att hela borsten kommit ut ur mynningen innan du vänder och drar åt andra hållet (detta är viktigt för att inte skada själva pipan och pipans kröning). Dra cirka 10-15 drag fram och tillbaka i pipan med bronsborsten.

4. Ta sedan en draglapp med krutlösarsolvent och för igenom pipan. Första lappen kommer garanterat vara väldigt skitig. Dra några lappar till genom pipan, kommer lapparna fortfarande ut svarta eller grå så upprepa moment 3 och 4 igen. När lapparna endast har en blå eller grön nyans alternativt helt vita så gå vidare till steg 5.

5. Torrdra pipan med en helt torr draglapp 1-3 gånger.

6. Ta nu ur boreguiden och rengör den innan den sätts tillbaka i patronläget.

7. Nu är det dags för kopparlösaren, den löser kopparen som avlagrats i pipan efter att man skjutit kopparmantlade eller tombakkulor vilket nästan alla kulor på marknaden är. Tag en draglapp och blöt den med kopparlösarsolvent och för sedan igenom den från patronläget (boreguiden) fram emot mynningen. När lappen kommer ut ur mynningen så avlägsnar du lappen och drar sedan tillbaka läskstången utan lapp. Vänta cirka 2 minuter innan du drar igenom nästa lapp med kopparlösare. (Lapparna kommer nu ut blå/grön färgade)

8. Sätt sedan på en nylonborste på läskstången, blöt borsten med kopparsolvent och för den fram och tillbaka i pipan 5-10 gånger. Låt sedan kopparsolventen verka cirka 5 minuter i pipan.

9. Ta sedan ytligare en draglapp och blöt den med kopparsolvent, för sedan den genom pipan. Upprepa 2-3 gånger. Kommer lapparna ut helt vita eller väldigt lite blå/grönt så gå till steg 10, i annat fall upprepa steg 6-9.

10. Torrdra pipan med en helt torr draglapp 1-3 gånger.

11. Ta nu ur boreguiden och rengör den innan den sätts tillbaka i patronläget.

12. Dags att olja in pipan. Blöt en lapp med vapenolja och för igenom pipan. Upprepa 1-2 gånger. Olja in slutstycket och övriga vapendelar.

13. Klart

måndag 7 februari 2011

Älgarna har semester

Husqvarna jaktvapen

1877 började Husqvarna tillverka jaktvapen i större omfattning. Kända vapen från Husqvarnas tidiga år som jaktvapentillverkare är deras enkelskottsstudsare med remingtonsystem och hagelgevär med hanar, den s.k. torparbössan. Senare tillverkade företaget även hagelvapen av hammerlesstyp som till exempel modell 310 och lyxmodellen Ehrenpreuss. Även Husqvarnas studsare som modellerna 1640 och 1900 hade gott rykte om kvalitet och tillförlitlighet bland jägare både i Sverige och andra länder. I början av 1970- talet lades Husqvarnas storskaliga produktion av jaktvapen ner och tillverkningen av studsaren 1900 övertogs av FFV (Carl Gustaf) i Eskilstuna.

lördag 5 februari 2011

Norra Europas fulaste???

Pilo 15 sköt denna tjur 8:e oktober 2000.
Är nog det fulaste horn jag sett.

fredag 4 februari 2011